Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

24 oktober 2019

Förening

Professionellt styrelsearbete

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2019/3), som ingår i StyrelseAkademiens medlemskap. Professionellt Styrelsearbete kommer ut med fyra nummer per år och ges ut i samarbete med Ekerlids Förlag.

Fyra styrelsemodeller i centrum för ny forskning  

Närbild på en man

Forskning om styrelsearbete är sällsynt, men välbehövligt. Daniel Yar Hamidi är forskaren som brinner för uppgiften. Nu presenterar han en del av sina rön.

För två år sedan fick Daniel Yar Hamidi EU-finansiering för sitt forskningsprojekt om styrelsearbete i SME, och resultaten har publicerats och presenterats i olika sammanhang, bland annat på en konferens i Stockholm i juni. Han bedriver sin forskning i Storbritannien, tillsammans med professor Silke Machold, vid University of Wolverhampton.

Utgångspunkten är att styrelsearbetet i SME står inför stora utmaningar och att styrelser och ägare behöver stöd från forskningen för att hitta rätt väg framåt.
Forskningsområdet befinner sig i sin linda, och nya rön och kunskap är mer än välkomna. Därför möttes Daniel Yar Hamidi och Silke Machold av stort intresse vid konferensen i Stockholm.

133 företag deltog
Presentationen avsåg studiens analysdel som byggde på 133 företag (de flesta från Sverige och medlemmar i StyrelseAkademien, övriga från Danmark och Storbritannien), där respondenter fått svara på en omfattande enkät. Ett alltför litet antal, invände någon, samtidigt som flera bedömare poängterade att forskningen är välkommen och viktig, och någonstans måste den börja.

Daniel Yar Hamidi påpekade att de som deltagit i hans studie lagt ner avsevärd tid på att svara på ingående frågor – en typ av data som är både värdefull och svår att samla in. Hans research har inneburit att han kunnat skapa en databas med fler än 3 000 SME som visar egenskaper som typ av företag, antal ägare, storlek på styrelse, könsfördelning, antal ledamöter etc.

Daniel Yar Hamidi har bland annat granskat de fyra huvuduppgifter för styrelser som forskningen pekar ut: rådgivning, mentorskap, kontroll och strategiskt engagemang. I samband med analysen har han identifierat fyra modellstyrelser:

1. Booststyrelse. Den mest professionella styrelsetypen, som gör allt bättre än andra styrelser – utom när det gäller digitalisering, där de är näst bäst. Den här modellstyrelsen har relativt få antal externa ledamöter.

2. Utvecklingsstyrelse. Visar sämst resultat. Använder varken den kompetens som finns bland ledamöter eller externa ledamöter. Inte engagerade i de fyra uppgifterna.

3. Maximerande styrelse. Gör ett rätt bra jobb – enda typstyrelsen som slår boosters i digitalisering. Men bryr sig för lite om kontroll för att i stället satsa allt på att maximera resultat och affärer.

4. Utåtriktad styrelse. Till antalet stor med många externa ledamöter. Utför ett bra styrelsearbete, men inte lika bra som boosters när det gäller att prestera i styrelsens huvuduppgifter.

För att komma fram till vad som är ett ”bra jobb” i styrelsesammanhang har de olika styrelserna utvärderat och betygsatt sig själva. Generellt har det ansetts ”bra” om styrelsen engagerar sig samt lägger tid och energi på ett område.

Hur man får fram en bra styrelse diskuterades vid den avslutande paneldebatten. Deltagare var bland andra Ulf Spendrup, mångårig bryggeriägare, och Gunvor Engström, vd för StyrelseAkademien Stockholm, Johan Ahlström entreprenör, och Eva Gianko, vd för Styrelseinstitutet.

Ärvde i dåligt skick
Ulf Spendrup minns hur det var när han och hans bror Jens ärvde familjens konkursmässiga bryggeri och tvingades skriva på borgen för alla lån. Då var extern kompetens ovärderlig.

– Ingen av oss trodde att vi själva visste bäst hur man skulle styra företaget. Vi förstod att man behöver olika styrelseordföranden i olika skeden. Därför tog vi först in en man från byggbranschen, därefter en kvinna som kunde alkoholfrågor. Nu har vi tagit in en AI-expert för att få veta hur AI påverkar vår framtid. En styrelse ska vara rörlig, sade han.

Gunvor Engström uppehöll sig vid att studien visade att ytterst få bolag i analysen ägnade sig åt utvärdering, och påfallande många visade svagt intresse för kontroll. Hon varnade för att sluta titta i backspegeln, även om företaget behöver en tillväxtstrategi.

– Särskilt i entreprenöriella företag är det vanligt att styrelsen har noll koll på ekonomin. Men har man ingen ordning på strukturerna och ingen som kan läsa en balansräkning är risken stor att styrelsen blir värdeförstörande i stället för värdeskapande, varnade hon.

Vill du fördjupa dig i Daniel Yar Hamidis material, gå in på wlv.ac.uk/gosmes 

Text: Ingrid Kindahl | Foto: Joachim Brink

> Läs Professionellt Styrelsearbete (nr 3 2019)

Nationella partners: