Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

29 september 2020

Förening

Professionellt styrelsearbete

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2020-3), som ingår i StyrelseAkademiens medlemskap. Professionellt Styrelsearbete kommer ut med fyra nummer per år och ges ut i samarbete med Ekerlids Förlag.


SVANTE FORSBERGS RÅD I KLASSEN NOTERAT:

• Få hela gruppen att fungera.
• Se till att styrelsen är heterogen, men att den jobbar homogent.
• Uttolka vad ägaren vill, vilket kan vara en utmaning om ägandet är splittrat.
• Har en bra yrkesmässig dialog med vd så att inte styrelsen blir ett rundningsmärke. Följ den svenska bolagsstyrningsmodellen.

Porträtt på kvinna

ULRIKA SPÅLS BÄSTA TIPS I KLASSEN ONOTERAT:

• Sätt direktiven, det vill säga ta reda på vad ägarna vill. Det kan vara svårt när ägarna ingår i en familj.
• Bygg gruppen och rikta då fokus på ledarskapet.
• Glöm aldrig att vara professionell, även vid köksbordet. Skapa en struktur för aktiviteter och uppföljning.
• Använd inte tiden till att rabbla siffror och rapporter. Skicka material i tid och kräv att alla ska vara pålästa. Det ger tid för värdeskapande diskussioner.

NUVARANDE JURYLEDAMÖTER 

  • Tomas Nicolin, ordförande
  • Peter Fellman, chefredaktör för Dagens Industri
  • Viveca Ax:son Johnson, ordförande i Nordstiernan
  • Lars Pettersson, ledamot i bland annat Lundbergföretagen
  • Bob Persson, ordförande i Persson Invest (själv pristagare i klassen onoterat 2015)
  • Caroline av Ugglas vice vd på Svenskt Näringsliv
  • Annelie Karlsson, vd Family Business Network.

Så här vinner du Guldklubban

Guldklubbans symbol - en stiliserad klubba och texten Guldklubban

Utdelningen av Guldklubban närmar sig och nomineringstiden är nu avslutad. Men hur började det egentligen? Och hur kan man bli en guldklubbvinnare?

Svante Forsberg, numera ordförande i StyrelseAkademien Sverige, var en av initiativtagarna till Guldklubban för 15 år sedan. Idén uppkom vid en lunch där han själv, då ordförande för revisionsfirman Deloitte, näringslivsprofilen Lars-Åke Helgesson och styrelsenestorn Peter Sponbergs deltog.

– 2002 och 2003 var turbulenta år i näringslivet, med bland annat Skandiaskandalen. Styrelser kritiserades från olika håll. Men vi såg en annan bild än den som presenterades i medierna och enades om att det behövdes en motkraft för att lyfta fram bra styrelsearbete, säger Svante Forsberg.

Siktade högt
Där och då beslöt de att instifta priset och man siktade redan från början på högsta nivån när det gällde prisutdelare.Vem skulle passa bättre än kungen?

– Så vi skrev ett brev till kungen. Han ställde sig positiv, men hade ett krav: Att det inte bara var ordförande i storföretag som skulle premieras, utan även ordförande i små och medelstora företag i hela landet. Då bestämde vi uppdelningen med noterade och onoterade bolag. Och kungen kom.

På senare år har priset ofta delats ut av prins Daniel, som ju har en utpräglad entreprenörsprofil. Det har skett under pompa och ståt på Grand Hôtel. Hur det blir coronaåret 2020 är ännu inte bestämt.

Det är viktigt att priset inte ska ses som att mottagaren är ”årets bästa ordförande”. Det handlar snarare om att hitta en förebild som kan inspirera och lära andra, och som kan berätta om sitt arbete, säger Svante Forsberg.

Hittills har alla pristagare tagits mycket väl emot och verkligen setts som föredömen. Svante Forsberg har svårt att uttala sig om någon egen favorit, utan pekar på alla som har stått på scenen i Guldsalen på Grand Hôtel, tagit emot sitt pris och delat med sig av hur de har tänkt och agerat. Allt från de första pristagarna 2005, Hans Dalborg i Nordea och Torbjörn Nilsson i onoterade Österström Rederi, till förra årets Hans Stråberg (Atlas Copco) och Löfbergs Lilas Kathrine Löfberg.

15 år och 30 guldklubbor
Nu när 15 år har förflutit och Guldklubban delats ut till 30 ordförande i framgångsrika företag, är det dags att ta nästa steg. Exempelvis arbetar StyrelseAkademien för att skapa en alumniverksamhet, så att tidigare pristagare ska kunna hålla kon takten med varandra, bygga nätverk och utveckla ordföranderollen ytterligare.

Mer komplex intressentmodell
– Jämfört med 2005 har företagens intressentmodell blivit betydligt mer komplex och styrelsearbetet svårare och mer tidskrävande. Ordförande behöver numera lägga tre eller fyra gånger så lång tid som en ledamot, mot tidigare det dubbla. Arbetet har dessutom blivit svårare i och med att styrelsen går från att mer vara kontrollerande till att bli betydligt mer strategisk, säger Svante Forsberg.

Viktigt bygga nätverk
Som ny vd i StyrelseAkademien har Ulrika Spåls med sig kunskap från andra verksamheter än börsnoterade bolag.

Det är hon som ska få till alumniverksamheten för tidigare mottagare av Guldklubban, och hon vet hur viktigt nätverksbyggandet är. Inte minst när man är ordförande i små företag eller i organisationer där övriga styrelseledamöter kommer in på andra mandat än i stora bolag. Ledamöterna kan vara valda av en annan förening (som i StyrelseAkademien Sveriges egen styrelse), sitta på politiskt mandat, eller utgöra en del av en ägarfamilj.

– När man har styrelsemöte i ett stort bolag sker det ofta i en pampig och anrik sal. Då är det lätt att hitta och hålla sig till en professionell struktur. Men i småföretag sker sammanträdet ofta runt ett köksbord. Då gäller det att mer medvetet bygga en struktur för styrelsearbetet, säger hon.

Ulrika Spåls framhåller förtroendet som det främsta kittet i styrelsearbetet. Som ordförande måste man försöka skapa det. Det gäller ledamöterna sinsemellan, mellan ägarna och styrelsen och ibland får ordförande också försöka skapa detta förtroende mellan olika ägare. Och det gäller att alltid ha fokus på ledarskapet, poängterar hon.

Text: Ingrid Kindahl | Foto: Stefan Tell

> Läs Professionellt Styrelsearbete (nr 3 2020)

Nationella partners: