Styrelsearvodena för låga i förhållande till ansvar, plikt och tid

Svenska styrelsearvoden stiger, visar färsk statistik från Novare Pay Consulting. Men i ett internationellt perspektiv sker uppgången från låga nivåer. Om nuvarande takt håller i sig, lär det dröja innan det finns balans mellan ledande befattningshavares lön och styrelsens arvode.

Under flera år har styrelsearvoden varit ett debatterat ämne. Senast har det handlat om rätt beskattningsgrund. Men det finns även anledning att se hur nivån på arvodena utvecklas.

Erika Andersson, vd på Novare Pay Consulting, som är specialiserat på ersättningsfrågor, visar i ny statistik att svenska styrelsearvoden är på väg upp. Men uppgången står inte i paritet vare sig med grunden för ersättningsnivåerna eller med ökningstakten för lön till vd:ar och ledningsgrupper.

– Ersättningar till ledande befattningshavare har stigit kraftigt på senare tid. Även styrelsearvoden har höjts, framförallt i stora globala bolag, vilket sannolikt beror på internationalisering av styrelsens medlemmar, säger Erika Andersson.

I små och medelstora bolag är det inte lika tydligt att arvodena stiger. Frågan är hur höga de borde vara? Här anser Mats Tindberg, Partner på Advokatfirman Lindahl, att det borde finnas ett samband mellan styrelseordförandens arvode och vd:s lön.

– Om vd jobbar heltid och får 5 miljoner i lön, vad ska då styrelseordföranden ha? Troligen lägger han eller hon åtminstone 10 procent av en heltidstjänst på uppdraget, och då bör arvodet vara åtminstone 500 000. Utöver tidsaspekten finns också andra faktorer att ta hänsyn till när man bestämmer styrelsearvodet. Det gör att arvodet kanske bör motsvara 20 procent av en vd-lön. Exempelvis måste styrelseledamoten ta höjd för händelser i företaget som gör att styrelsen kanske måste lägga ner betydligt mer arbete än heltid. Dessutom har man som styrelseledamot en lojalitetsplikt, som innebär att man ofta inte kan ta uppdrag hos konkurrerande bolag samt att man kan bli personligt ansvarig för skador som bolaget åsamkar andra. Jämför Volkswagen-skandalen. Är 10 procent av vd-lönen då ett tillräckligt styrelsearvode? frågar Mats Tindberg.

I verkligheten tas ofta inte hänsyn till dessa faktorer när styrelsearvodena bestäms, och både Mats Tindberg och Erika Andersson frågar sig varför. Inte minst med tanke på det personliga ansvar som åläggs styrelseledamöterna, enligt bland annat aktiebolagslagen. Mats Tindberg påpekar att styrelseledamöter även har en lojalitetsplikt mot bolaget som innebär att en styrelseledamot i första hand ska vara lojal mot bolaget och i andra hand mot samtliga aktieägare. Det kan vara en svår balansgång, som kräver både skicklighet och erfarenhet. Ett brott mot lojalitetsplikten kan leda till stora skadestånd. Utöver det har varje styrelseledamot en omsorgsplikt som innebär att alla bolagsbeslut ska vara motiverade utifrån ett affärsmässigt perspektiv. I omsorgsplikten ingår även en aktivitetsplikt, vilket innebär att styrelseledamoten ska ta aktiv del i styrelsearbetet, och motsätta sig beslut som kan vara till nackdel för bolagets bästa.

Hur kommer det sig då att arvodena generellt inte återspeglar de sammantagna plikterna och ansvaret?

Min hypotes är att styrelsearvoden historiskt har hållits tillbaka eftersom de godkänns av bolagsstämman vilket medför att ledamöterna, till skillnad mot anställd personal, inte kan förhandla sitt eget arvode. Samtidigt är det min förväntan att bolagens fortsatta internationalisering och införandet av flera nya regelverk som höjer kraven och förväntningarna på styrelsearbetet kommer att driva på krav om höjda arvoden, säger Erika Andersson.