Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

20 september 2018

Förening

Professionellt styrelsearbete

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2018/2), som ingår i StyrelseAkademiens medlemskap. Professionellt Styrelsearbete kommer ut med fyra nummer per år och ges ut i samarbete med Ekerlids Förlag.

GÖRAN HOGESTADHS NUVARANDE ORDFÖRANDEUPPDRAG:

  • Profeel Sweden AB
  • Profeel Holding AB
  • Profeel Norway AB
  • Vilsta Sporthotell AB
  • Columbird AB
  • Pihls Group AB
  • Tjeders Industri AB
  • Helix Verktyg AB
  • Sebastian Larssons FotbollsAkademi
  • StyrelseAkademien Mälardalen

Utbildning svaret när kommunala styrelser sätts under lupp 

Bild på mannen som är intervjuad i artikeln. Mörk kostym, glasögon.

Det blir allt vanligare att styrelsen sätts under lupp när kriser inträffar i kommunala bolag. Politiskt tillsatta ledamöters kompetens ifrågasätts. Svaret på det heter utbildning. 

I en debattartikel i DN tidigare i år lyfte Inga-Britt Ahlenius, tidigare generaldirektör för dåvarande Riksrevisionsverket, fram vikten av en professionell styrelse när det blåser kring vd. Hon avsåg då krisen i Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm, och hon konstaterade att styrelsens sammansättning var densamma som mandatfördelningen i kommunfullmäktige.

Det är fortfarande vanligt att alla ledamöter i kommunalt ägda bolag är politiskt tillsatta, men det håller på att ändras, bekräftar Göran Hogestadh, ordförande i StyrelseAkademien Mälardalen, och lärare på utbildningen "Rätt fokus i styrelsearbete för kommunala och landstingsägda bolag".

– Alla politiskt tillsatta ledamöter inser inte att de är lekmän i styrelsesammanhang. Många har lång erfarenhet av att sitta i olika nämnder, men att vara styrelseledamot är ju något helt annat, säger han.

Som ett exempel nämner han att det i nämnden finns ett röstningsförfarande och att man som ledamot inte sällan reserverar sig mot ett beslut. Inom näringslivet är reservationer ovanligare, där strävar man hellre mot konsensus. Det är inte heller säkert att en omröstning är det bästa sättet att stödja en vd som råkat ut för ett mediedrev.

Personligt ansvar
Många politiskt tillsatta ledamöter vet att de har ett personligt ansvar, men inte hur långt det sträcker sig. Det kan till exempel vara svårt att inse att man som ledamot har ett eget mandat – och inte ett kollektivt ansvar som delas av partiet.

– När jag berättar att styrelsens ledamöter är personligt ansvariga för precis allt i bolaget, då brukar det bli knäpptyst i lokalen, säger Göran Hogestadh.

Kravet på aktivitet kan också kännas ovant för en person som tidigare bara suttit i politiska nämnder. I en bolagsstyrelse går det inte att luta sig tillbaka. Saknar en person rätt kompetens blir hela styrelsearbetet lidande.

Otympliga arbetssätt
Göran Hogestadh anser att styrelser i kommunala bolag ofta arbetar på ett otympligt sätt:

  • Styrelserna är för stora. Det har sin grund i att uppdraget ses som politiskt och då ska nästan alla ha sin egen suppleant.
    –Nio ledamöter och sju suppleanter är inte ovanligt. En sådan styrelse saknar spänst, säger Göran Hogestadh.
  • För att underlätta har man ofta presidier på fyra personer, som fungerar som en arbetsgrupp. Men då får man ett skikt till i styrelsearbetet och de ledamöter som inte ingår i presidiet får ett informationsunderskott.

  • Kunskapsnivån brister ofta. Ledamöterna är inte vana att handskas med frågor på den nivå som krävs.
    – Kommunala bolag är ofta stora och kan hantera miljarder. Det blir svårt för den som senast satt i exempelvis utbildningsnämnden.

"När jag berättar att styrelsens ledamöter är personligt ansvariga för precis allt i bolaget, då brukar det bli knäpptyst i lokalen."

Låga ersättningar skapar problem
Låga ersättningar är ett annat problem, anser Göran Hogestadh. Kommunalt tillsatta ledamöter får ofta bara några hundralappar per sammanträde plus ersättning för förlorad arbetsförtjänst och är dessutom rädda för att medierna ska granska dem.

– Men hur ska man få kompetenta personer att ta ansvar för energi- och fastighetsbolag om de inte får betalt? undrar Göran Hogestadh.

I den bästa av världar skulle vartenda fullmäktige skicka alla sina styrelseledamöter på utbildning, anser han. Det görs inte än, men han tycker att intresset ökar. Kanske inte minst tack vare kritik av den typ som Inga-Britt Ahlenius framförde i vintras. Det sätter luppen på vilket ansvar styrelsen egentligen har. Inte bara för ekonomin, utan för hela verksamheten.

– Det har blivit vanligare att man blandar politiskt tillsatta ledamöter med personer från näringslivet. Om man då även satsar på utbildning kan man få till riktigt bra team. Och så ska man hitta en bra vd från näringslivet, säger Göran Hogestadh.

Arbetet i kommunala bolag är mer komplext än i privata bolag. Utöver aktiebolagslagen måste styrelsen dessutom se till att kommunallagen följs. Om de hamnar i konflikt med varandra är det inte alltid självklart vilken som ska råda.

– Dessa lagar är inte gjorda för att gifta sig med varandra. Kommunjurister är bra att ha, säger Göran Hogestadh.

Styrelserna borde vara mindre
Om han fick bestämma skulle styrelser i kommunala bolag vara betydligt mindre än de normalt är i dag. Högst 7–10 personer i stora bolag, 3–5 i mindre.

– De kommunala bolagen skulle tjäna på det.

Som styrelseledamot måste man ha förmågan att tänka bort politiken, påpekar Göran Hogestadh. Politiken ska skötas av fullmäktige och kommunstyrelsen.

– Det ska finnas en ordentlig struktur med ägardirektiv till det kommunala moderbolaget, som skickas ner till dotterbolagen. Exempelvis har Göteborg cirka 130 bolag, så det finns lite att jobba med. Det går inte att skriva 130 ägardirektiv, utan det måste trattas ner.

Viktiga frågor ska alltid bollas till kommunfullmäktige eller eventuellt till kommunstyrelsen för beslut.

– Annars kanske bolagsstyrelsen fattar beslut som går emot vad fullmäktige (ägaren) vill, säger Göran Hogestadh.

Han jämför med ägarledda bolag i näringslivet, sådana jobbar han själv i.

– Som ordförande där bollar jag alltid upp frågor av särskild betydelse till ägarna. Vi vill ha äkta ägarstyrning, det är det som skapar värde i bolaget.

 

Nationella partners: