\n
\n
\n södra strand ligger Elite Stora Hotellet.
\n Hooks Herrgård och speglar sig stolt
\n i Hokasjöns vatten.
\n | \n \n | \n
| I en av Jönköpings vackraste byggnader och \n med ett centralt och utsökt läge vid Vätterns \n södra strand ligger Elite Stora Hotellet. | \n Ett par mil söder om Jönköping ligger \n Hooks Herrgård och speglar sig stolt \n i Hokasjöns vatten. | \n
| \n | \n | \n | \n | \n | \n | \n |
| \n | \n | \n | < /td>\n | \n | \n | \n |
| \n | \n | \n | \ n | \n | \n | \n |
\n | \n \ n | \n Högre styrelseutbildning \n \n Aldrig tidigare har intresset för bolagsstyrning och st yrelsefrågor varit så stort som nu. Det vet var och en som följer aff ärspressen. Det vet även vi på StyrelseAkademien som under 2009 introd ucerade utbildningen Rätt Fokus\, i vilken närmare 500 styrelsepersoner runt om i Sverige har deltagit. \n \n NÄSTA STEG FÖR MÅNGA \n Nu presenter ar StyrelseAkademien en Högre styrelseutbildning med start våren 2010. Denna utbildning är för Dig som är aktiv styrelseledamot och vill för djupa dina kunskaper inom styrelseområdet. Du ska ha gått vår utbildni ng "Rätt fokus i styrelsearbetet" eller ha motsvarande kunskaper. \n \n FOKUS PÅ STYRELSENS KÄRNFRÅG OR \n Utbildningen fokuserar på kärnan i allt styrelsearbete – att självständigt kunna identifiera och driva väse ntliga styrelsefrågor. Vi utgår från att du redan har grundläggande s tyrelsekompetens – att göra saker på rätt sätt. \n \n Här handlar det om att göra de rätta sakerna. Att ta tag i sådant som betyder något. Att förstå ekonomiska och se stra tegiska samband. Att göra analyser och kunna styra. Att hantera osäkerh eter och risker. Att kunna värdera egna bolaget och andras. Att hitta r ätta finansieringsformer. Att få en verkställande ledning som gör sit t yttersta. Att få omvärlden att förstå vilket enastående bolag det handlar om. \n \n \n Utbildningen är indelat i 12 halvdagar alt Internat vid tre tillfällen. \n \n \n \n SÅ HÄR GENOMFÖRS UTBILDNINGEN \n Pedagogiken bygger på att vi tillsammans bygger en ny kunskapsportfölj. Från lärarhåll tillför vi ny och högre kun skap\, du och de andra deltagarna bygger på med egna iakttagelser och er farenheter\, vi diskuterar tillsammans och i grupper hur våra strategisk a ansatser kan göras bättre. Till varje utbildningstillfälle får du e tt anpassat studiematerial\, som är framtaget inom StyrelseAkademien och bygger på de senaste rönen från såväl svensk som internationell hor isont. \n \n CERTIFIERING \n Du kommer att kunna avsluta utbildningen med ett teoretiskt prov för att erhålla StyrelseAkademiens certifikat i Högre styrelseutbildning. Ett verkligt meriterande certifikat. \n \n \n DU MÖTER ERFARNA LÄ RARE/STYRELSEPROFFS \n \n \n MBA ochManagementkonsult. Få personer har en så omfattan de erfarenhet från controller- och ekonomichefsjobb som Hans. Dels som a nställd under tidigare år\, dels numera som konsult och styrelseledamot i företag i behov av en utvidgad ekonomikompetens. Hans är sedan mång a år även lärare vid olika lärosäten\; Executive Management Institut e\, Södertörns högskola\, IFL och FEI för att nämna några. Och nu i egenskap av den verkligt sakkunnige i StyrelseAkademiens Högre styrelse utbildning. \n \n Öjvind Norbe rg\, ansvarar för block 3 \n MBA och VD för Board and Management AB. Öjvind är initiativtagare och grundare till StyrelseAkademien i Sverige. Han har arbetat med både internatione lla utbildningsuppdrag och inom det svenska näringslivet (int. cert. man agementkonsult). Öjvind arbetar idag främst som styrelseledamot\, rådg ivare till ägargrupper och företagsledare samt som föreläsare. I Styr elseAkademiens Högre styrelseutbildning är Öjvind ansvarig för blocke t om strategi och risker\, själva kärnuppgiften för styrelser. \ n \n Lars G Mattsson ans varar för block 4 \n Mångårig erfarenhet som fö retagsledare för företag i Sverige och utlandet med lönsamhets och til lväxtutmaningar. Dessförinnan har Lars 16 års erfarenhet som affärsju rist med inriktning mot företagstillväxt och förbättrad lönsamhet ge nom förvärv men även skuldsanering av företag som vuxit för snabbt e ller av andra skäl fått finansiella problem. \n \n Erik Evrén ansvarar för block 6 \n Sedan 15 år konsult inom finansiell rapportering\, finansiella transaktioner\, krishantering och medierådgivning\, med avbr ott för 5 år som informationschef och nordisk presschef hos Nordea och ett år som Informationschef på VPC. \n \n \n \n ------------------------------------------ ---------------------------------------------- \n Ekono misk analys \n \n MO DUL 1-3 \n \n Vi börjar med at t titta in i några av börsbolagens årsredovisningar och se vilka ekono miska begrepp som ständigt återkommer. Men vad betyder de egentligen oc h vad är viktigt – för alla företag? Även i detta finns det modetre nder\, lagar och förordningar som gör att även innehållet är förem ål för ständiga förändringar. Vad menas med god redovisningssed? Det försöker vi också bena ut. \n \n Hu vudnumret i inledningen på den här modulen är alltså årsredovisninga r\, olika typer av upplägg\, vad som bör och ska finnas med i de olika delarna och vad som kan dölja sig under ytan. Stort intresse läggs vid kassaflödet som hamnar alltmer i fokus. Vi synar vinstbegreppen och här finns allt från dopade vinster\, till uppblåst tillväxt och förskön ade finanser. \n \n Och så kommer vi t ill det mest intressanta. Vilka analyser kan göras på basis av en årsr edovisning? Hur kan du själv och övriga i styrelsen få en rättvisande bild av företaget som ni representerar och av andra företag som ni av någon anledning är intresserad av? Här blir det nyttiga räkneövninga r där du får nytta av dina kunskaper. What if .. d.v.s. vad händer om kundfordringarna ökar\, betalningstider till leverantörer ökas\, lagre t byggs upp\, degressiv avskrivning förs in\, eller att ni gör återkö p av aktier? Saker som du som styrelseledamot bör behärska. \n \n Räkenskapsanalyser – nyckeltalsanalyser – är nästa intressanta område. Vi tränger in i begreppen och de bak omliggande faktorerna för lönsamhet\, likviditet\, finansiell balans oc h kapitaleffektivitet. Områden som varje styrelseledamot bör kunna på sina fem fingrar. Det låter pretentiöst men är inte så svårt. \n \n Det blir också alltmer vanligt att bol ag ingår i ett koncernförhållande. Här råder speciella regler som du som styrelseledamot bör känna till. Dels hur koncernredovisningar uppr ättas och vilka metoder som finns\, dels hur förvärvsmetoderna – akt ier och inkråm – samt fusioner påverkar koncernförhållandena. Konce rnredovisning inrymmer en hel del speciella problem\, där du som styrels eledamot bör ha en uppfattning om: hur Obeskattade reserver redovisas\, minoritetsintresse\, förvärvade övervärden\, goodwill\, orealiserade internvinster\, utdelningar från dotterbolag\, nedskrivning av aktier i moderbolag\, olika betalningssätt\, finansiering samt omräkning av utl ändska dotterbolag till SEK. \n \n Sis t men inte minst så får du en insyn i de olika typer av valutaexponerin gar och dess påverkan på internationella bolags resultat- och balansrä kningar. . Summa summarum handlar det här blocket med sina tre moduler o m att du ska få en djupare förståelse inom strategisk finansiell analy s\, egentligen grunden för allt vad ni i styrelsen tänker göra i form av offensiva åtgärder. En stabil bas för eget agerande. Du blir en bä ttre styrelseledamot helt enkelt. \n \n >\;>\;TILLBAKA \n \n ------------------------------- --------------------------------------------------------- \n Ekonomisk styrnin g \n \n MODUL 4-5 \n \n F örmodligen det mest komplexa blocket i den högre styrelseutbildningen. Vi tittar in i ett antal verkligheter och ett antal teorier. Det finns go tt om exempel från båda\, förmodligen har även du med dig ett antal e rfarenheter som vi kan väva in. \n \n Numera handlar det om styrning i en föränderlig värld. Kunden är ofta st i centrum i styrningen eller kanske kundernas kund. Typ av marknad kom mer att spela in. Vad våra egna filosofier är kommer att spela in. Exem pelvis typ av företagande – traditionellt eller resurssnålt. Vi funde rar över affärsmiljöer\, värdekedjor\, kundvärden och annat övergri pande inför valet av styrning. \n \n B udget känner alla till. Budgetprocesser likaså och vi känner till dess för- och nackdelar. Vi tittar närmare på olika metoder och tekniker f ör budgetering. 0-basbudgetering exempelvis. Hur lägga ribban och förd ela resurser. Och hur följa upp. Vi ägnar en stund åt prognoser – br a och mindre bra. Vilka lärdomar finns? \n \n Styrkort är ett synsätt som har tagit över allt mer vad gälle r strategisk finansiell och operativ styrning. Vi djupdyker i balanserade styrkort med sina perspektiv och ser hur dessa kan användas i den strat egiska planerings- och uppföljningsprocessen. Här finns det många exem pel från företag och organisationer där vi kan hämta inspiration och lärdom ifrån. Vad som krävs för att lyckas och vad som karaktärisera r misslyckanden får vi också chansen att prata om. \n \n Kalkylering är ett kärt ämne för en del och huvud värk för andra. Produktkalkyler och investeringskalkyler. Vi börjar me d förutsättningarna för kalkyleringen\, något som ständigt ändrar s ig. Hur matcha\, hur välja kalkylmetod? ABC exempelvis? Eller ABC/ABM? E ller annan metod. Vi tittar närmare på aktivitetsflöden\, orderprocess er\, kostnadsdrivare\, målkostnadskalkylering och Economic Value Added ( EVA)-styrning för att nämna något av innehållet. \n \n Investeringar. Oftast tunga beslut för styrelser och verkställande ledning för att leva upp till förväntningar om tillvä xt och lönsamhet på lång sikt. Hur räkna hem investeringen – vi bor rar oss ner i återbetalningsmetoder\, tidsvärdet av pengar\, nuvärdesm etoder och kalkylräntor. Hur tas de bra besluten – det tänker vi prat a om. \n \n Sist men inte minst djupdyk er vi i CFO-rollen. Ofta finns någon form av uppdelning – i steward-\, support och strategiroll. Företagets - ägarnas\, styrelsens och VD:s - krav och önskemål måste vara styrande. Hur överför vi dessa krav p å den ansvarige CFO:n? Här finns en hel del erfarenheter som vi gärna förmedlar. \n \n >\;>\;T ILLBAKA \n \n --------------- ------------------------------------------------------------------------- \n Strategisk styrning\, risker och osäkerheter < br />\n \n MODUL 6 \n
\n \n
\n \n
\n >\;>\;TILL BAKA \n \n ------------------ ---------------------------------------------------------------------- \n VD-styrning \n \n MODUL 9 \n \n Denna modul ägnas helt och hållet åt styrelsens relation med verkställande ledningen\, och då i första han d med VD. Kombinationen av en effektiv styrelse och en drivande företags ledning är en kraftfull framgångsfaktor. \n \n Låt oss börja från ruta noll. En ny VD behöver rekryteras. Hur upprättar styrelsen en rättvisande kravspecifikation som baseras p å de utmaningar som bolaget står inför? Hur hanteras frågan inom styr elsen? Och i vilket läge kopplas en head hunter in\, hur väljs denne ut och hur ser ett bra avtal ut? Här finns en del praktiska erfarenheter. \n \n Så småningom finns några slutk andidater att välja mellan och med den lyckligt lottade ska VD-avtal skr ivas. Även här finns det gott om erfarenheter och som vanligt gäller d et att tänka efter före. En del andra formalia som VD- och rapportinstr uktion måste klaras av och sedan är dags att introducera den nya VD:n o ch skapa ”lagom” med förväntningar. De första 100 dagarna är som vanligt kritiska. \n \n Det är nu det börjar. Den verkställande ledningen med VD i spetsen och styrelsen är de två bolagsorgan som ska se till att ägarnas ambitioner förverkligas . Nära förbundna med varandra\, men ändå åtskilda. Egentligen en kom plicerad relation som ställer stora krav på båda parter. Och som får så hög utväxling när samverkan fungerar som den ska. Delaktighet och motivation är nyckelord och det kan uppnås oavsett om VD är stämmoval d styrelseledamot eller inte. Allt detta ägnar vi en hel del tid. \n \n Numera anses det som självklart att VD utvärderas. Minst årligen säger koden och frågorna här är mera av Hur-karaktär. Vem gör det\, när och i vilken omfattning? Här finns en del nya rön som är värda att titta på. Och uppfyller inte VD de krav som styrelsen ställer så får VD skiljas från jobbet. Även här finn s det en del Hur-frågor som kan vara bra att känna till. \n Under den här halvdagen delar vi tiden mellan det praktiska mera s trikta och den dynamiska samverkan som är grunden för ett bra jobb. \n \n >\;>\;TILLBAKA< /a> \n \n ------------------------------ ---------------------------------------------------------- \n Värder ing och finansiering \ n \n MODUL 10-11 \n \n Här står olika typer av förvärv och fusioner i centrum\, frågeställningar som de flesta styrelser förr eller senare får ta tag i.. Hur ser de olika fusionsvågorna under de g ångna decennierna ut? Vad var motiven och hur blev det? Här finns det g ott om exempel. Vad kan vi lära av utfallen? Vi tittar närmare på de v anligaste förvärvsprocesserna och funderar över vilken roll de kulture lla aspekterna spelar för slutresultatet. \n \n Som start måste en företagsvärdering göras. Av den tilltän kta kandidaten och av det egna bolaget. Vi djuplodar i de metoder som är vanligast förekommande: Avkastningsvärde\, substansvärde\, \, och nuv ärde av framtida förväntade cash-flow. Här blir det nyttiga räkneöv ningar och logiskt tänkande. Förvärv sker ofta över landets gränser och vi avrundar med en titt hur detta fungerar i andra länder. Är vi i Sverige unika\, naiva eller finns det gränsöverskridande problem? \n \n När väl en expansion genom t ex för värv är beslutad skall affären finansieras. Vilka finansieringskällor finns och vilka aktörer på marknaden? Eget kapital – affärsänglar\ , rikskapitalister\, ALMI\, Vinnova\, Industrifonden m fl\, Hybridkapital – konvertibler\, KVB\, optioner etc. Främmande kapital – banklån\, leasing\, factoring\, Almi\, företagsobligationer mm. \n \n Och när väl styrelse och ledning är på plats o ch skall belönas med t ex ägarledda belöningsprogram\, vilka finns och hur fungera de\, och vilka konsekvenser får de för bolagets balans- oc h resultaträkning och för övriga ägare? \n \n >\;>\;TILLBAKA \n \n -------------------------------------------------------- -------------------------------- \n Kommunikation \n \n MODUL 12 \n \n Kommunikation avslutar den Högre styr elseutbildningen. Det här står att läsa i StyrelseAkademiens skrift V ägledning till gott styrelsearbete: \n \n Styrelsen ansvarar för att bolagets information till ägare\, ma rknad och omvärld ger en korrekt\, rättvisande och fullständig bild av bolagets utveckling\, lönsamhet\, finansiella ställning och risker. \n \n Det är alltså den sanna bild en av bolaget som styrelsen har att förmedla. En rättvisande och omanip ulerad årsredovisning är naturligtvis ett måste. Den är alla bolags o fficiella ansikte utåt\, åtkomlig för alla som har intresse att närma re syna siffror och annat. Hur mycket mervärde ger en bra paketering – det ska vi fundera över. \n \n Utöve r aktieägarna finns en hel rad intressenter som vill veta hur det går f ör bolaget\, intressentdialog är ett modeord som har högsta relevans. Investerare\, kunder\, leverantörer\, banker\, anställda\, närsamhäll et\, facket och media för att nämna några. Vi tittar närmare på hur en fungerande intressentdialog kan fungera och var bristerna är idag på många håll. \n \n Kanaler att nå ut finns det gott om\, säger en del. Andra säger att det är svårt att n å fram. Att det krävs en genomtänkt kommunikationsstrategi är de fles ta ense om. Men hur gör man? Det tänker vi ge ett antal exempel på och du har säkert dina erfarenheter. Webben har kommit att spela en allt st örre roll i kommunikationen och här finns hur många nya informations- och dialogmöjligheter som helst\, bara man vet och orkar. \n \n Sist men inte minst vill vi ta upp styrelsens p ratregler till diskussion. Hur de diskuteras fram och hur policies runt b olagets kommunikation kan se ut. \n \n >\;>\;TILLBAKA \n -------------- ------------------------------------------------------------------------- - | \n < br />\n | \n\n | \n
\n | \n \n \n \n \n PRIS exkl. moms \n Medlemmar 58 000 kr \n Övriga 65 000 kr \n \n BEKRÄFTELSE / FAKTURA \n Utsänds efter det att Du har blivit antagen. \n \n KONTAKT \n Suzanne Sandler \n Tel 08-400 250 10\, info@sty relseakademien.se \n \n NÄSTA KURSS TART \n \n 17/11 kl 8-12 \n 24/11 kl 8-17 \n 8/12 kl 8-12 \n 15/12 kl 8-12 \n 19/1 kl 8-17 \n 26/1 kl 8-12 \n 2/2 kl 8-15 \n 9 /2 kl 8-12 \n 16/2 kl 8-12 \n 23/2 kl 8-1 5 \n \n Under våren 2011 kommer nästa utbildning att gå som internat i Västsverige. \n \n ANMÄLAN \n Klicka här för anm älan | \n