Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

27 januari 2020

Förening

Debatt: ”Arvodesregler ett hot mot svensk tillväxt”

Porträtt på två män och en kvinna

Högsta förvaltningsdomstolens dom om att styrelsearvoden ska beskattas som lön innebär en negativ särbehandling av en nyckelgrupp i näringslivet. Det skriver Svante Forsberg, ordförande för StyrelseAkademien, Anders Oscarsson, ordförande för Institutionella ägares förening, och Caroline af Ugglas, vice vd för Svenskt Näringsliv, i SvD Debatt den 26 januari 2020.
Texten återges här i sin helhet. 

Många, inte minst kvinnliga styrelsearbetare, såg fram emot ett positivt klargörande av frågan om hur styrelsearvoden ska beskattas när Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade sin dom i december 2019. Men beskedet blev en stor besvikelse.

Frågan om huruvida styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst eller som inkomst av näringsverksamhet har varit föremål för prövning tidigare. Fram till i juni 2017 fanns en praxis om att arbete som styrelseledamot kunde utgöra inkomst av näringsverksamhet. Till följd av HFD:s dom från den 20 juni 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande, och därefter har styrelsearvoden beskattats som inkomst av tjänst. Det innebär att ledamöters arvoden betraktas som lön, dock utan att de åtnjuter någon anställningstrygghet och de förmåner som följer med en anställning, till exempel tjänstepension. I stället måste styrelseledamöter privat stå för kostnader som lokal, arbetsmaterial, dator och telefon – och dessutom sätta av till sin tjänstepension, utan avdragsrätt.

Sverige har en framgångsrik och internationellt beundrad bolagsstyrningsmodell som utgör en av grundpelarna bakom den starka utvecklingen av näringslivet. Meningen med väl formade styrelser är att bolagen ska prestera så bra som möjligt, och Stockholmsbörsen är också den börs (tillsammans med Australien) som haft den bästa värdeutvecklingen under lång tid.

Den svenska modellen, som har utvecklats och förfinats under många år, innebär en tydlig rollfördelning mellan ägare, styrelse och ledning, där styrelsen är det högsta organet. Kraven på ledamöternas erfarenhet, kompetens och personligt ansvarstagande är med rätta mycket högt ställda. Dessa krav har successivt höjts de senaste 10–15 åren bland annat genom lagstiftning i Aktiebolagslagen och införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Förutom att styrelseledamöter har ett stort personligt ekonomiskt ansvar, ställer det breddade aktieägandet och det omgivande samhället – och inte minst politiker – krav på att styrelserna ska vara sammansatta på ett sätt som skapar mångfald och jämställdhet. Detta har gjort att de valberedningar som numer finns i princip samtliga börsbolag och andra större bolag har ökat i betydelse. Valberedningarna har bidragit till att nätverken vidgats och sökprocessen för att hitta lämpliga ledamöter har professionaliserats.

Det arbetet har lett till att vi har fått en ny generation av kompetenta och erfarna styrelseledamöter i företagen. Det är inte längre enbart tidigare företagsledare med tryggad pension som tar plats runt styrelseborden. För denna äldre grupp är frågan om hur arvodet ska beskattas inte alltid avgörande när de beslutar om de ska åta sig ett uppdrag eller inte.

Situationen är annorlunda för den nya generationen styrelseledamöter. Här finns yngre personer som måste försörja sig i ytterligare något decennium innan de kan gå i pension. De har ofta generell kunskap om det moderna samhället, och gruppen innehåller mer mångfald än tidigare – något som inte minst har efterfrågats från politiskt håll. Till exempel har antalet kvinnliga styrelseledamöter i börsbolag ökat med mer än 50 procent, från 539 till 752, på fem år, och bland dem som ägnar sig på heltid åt styrelsearbete är numera hälften kvinnor under 60 år.

Sverige har länge legat i framkant när det gäller ny teknik, men för att kunna behålla försprånget inför den stora omställning som pågår blir det allt viktigare att också bredda bolagens styrelser. Valberedningarna söker därför personer som är mitt i karriären och har erfarenhet från vitt skilda håll i näringslivet. Om deras kunskaper inte kan tas tillvara i styrelserummen riskerar svenska bolag att bli omsprungna av utländska konkurrenter.

När HFD meddelar att styrelsearvoden ska beskattas som lön, går utvecklingen åt fel håll. Så många som 90 procent (enligt en stor undersökning genomförd av Styrelseakademien 2018) av yngre styrelseledamöter som satsat på en styrelsekarriär, uppger att de inte längre kommer åta sig lika många uppdrag som tidigare. I stället tvingas de ta konsultuppdrag och/eller uppdrag som ledamöter i advisory boards – uppdrag som de kan fakturera för.

Nackdelarna med denna utveckling är uppenbara:

  • Framför allt små och medelstora företag får svårt att rekrytera professionella styrelseledamöter, vilket hämmar deras, och därmed Sveriges, tillväxt och utveckling.
  • Styrelserna riskerar att utarmas på kompetens från yngre ledamöter och kvinnor.
  • Makten i bolagen riskerar att förskjutas till advisory boards och konsulter – som inte behöver ta något ekonomiskt ansvar för sina beslut.
  • Om de viktiga bolagsbesluten fattas någon annanstans än i styrelsen minskar också arbetstagarrepresentanternas inflytande.

HFD var långt ifrån enig i sin dom från december 2019. Hela nio av 16 ledamöter var skiljaktiga, varav sju kom till en annan slutsats. Vi tolkar det som att den här frågan ännu inte är avgjord, och kräver att politiker snabbt agerar för att ta bort den här märkliga negativa särbehandlingen av ansvarstagande styrelseledamöter. Det behövs om svenska företag ska fortsätta att växa och utvecklas.

Nationella partners: