Medlem i fokus: Erik Domines

Hej Erik, vill du berätta kort om din bakgrund?
– Jag har arbetat som chefsjurist i två börsnoterade läkemedelsbolag och parallellt har jag undervisat och engagerat mig i flera utbildningsinitiativ. Jag var biträdande kursföreståndare för kursen Etik för jurister på Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, under professor Mauro Zambonis ledning. Jag har även undervisat i entreprenörskap vid Stockholm School of Entrepreneurship. Inom föreningen Sveriges Bolagsjurister arbetade jag i dess styrelse och ansvarade för medlemmarnas kompetensutveckling. Jag har varit initiativtagare till flera projekt så som Sveriges första kurs för styrelsesekreterare, i samarbete med Michaël Berglund Academy och Dagens Industris återkommande konferens för chefsjurister. Idag är jag styrelseledamot i en stiftelse som arbetar nära den svenska scoutrörelsen, Skatbostiftelsen.

Vad tycker du att styrelser bör ha koll på sett till de snabba omvärldsförändringarna?
– Styrelser bör se på omvärlden ur ett totalförsvarsperspektiv. Och frågor jag ser som viktiga är:
- Vad kan bolaget bidra med i en kris, med den produktion som redan finns?
- Hur påverkas personalen, särskilt om många är krigsplacerade?
- Hur skyddas verksamheten mot cyberangrepp?
- Har företagets produkter potentiellt sett en så kallad dual use – det vill säga annan användning som är relevant för totalförsvaret?

Ett konkret exempel: Jag arbetar i stiftelsen Skatboet, som har en kursgård på Värmdö. Den riktar sig till barn och unga som får uppleva naturen, utveckla samarbetsförmåga och ansvarstagande. Vi utvärderar nu möjligheten att erbjuda bland annat prepping-kurser för barn, ungdomar och familjer. Det är ett sätt att stärka samhällets beredskap från grunden, på det sätt stiftelsen kan.

Vilka kompetenser ser du som viktigast i framtidens styrelser?
– Det strategiska tänkandet är avgörande. Styrelser behöver ha ett helhetsperspektiv. Det handlar inte om att vara expert, utan att kunna samarbeta, coacha vd och ha en nära dialog med hela ledningsgruppen.

Styrelseledamöterna behöver vara närvarande i verksamheten och kunna agera snabbt när läget förändras. Det är en förmåga som hela styrelsen måste bygga tillsammans.

En annan viktig kompetens är förståelse för AI. Här händer mycket just nu och Styrelseakademien erbjuder redan en bra utbildning i ämnet. Det blir intressant att se hur styrelser förhåller sig till exempelvis inspelade möten med autogenererade protokoll. Kommer det påverka öppenheten i samtalen? Vi är många som vet att viktiga tankar ofta luftas fritt, innan de någonsin hamnar på pränt.

Finns det ämnen du tycker att Styrelseakademien borde lyfta mer?
– Ja, flera. För det första borde Styrelseakademien reflektera över sin egen roll vid kris eller krig. Det vore klokt att samarbeta med Försvarshögskolan, IVA, MSB och liknande aktörer i det arbetet. Jag tycker också det är en mycket bra idé att Styrelseakademien vill nå ut till unga. Jag vill särskilt lyfta fram målgrupper som studentföreningar vid universiteten, start-up-satsningar och innovationshubbar. Dessa grupper har både behov av och intresse för styrelsekunskap. Ett exempel är att erbjuda en kurs i hur unga grundare förhandlar med private equity vid finansieringsrundor som ett delmoment i styrelseutbildningarna.

Digitalisering är ett annat viktigt område. Här behöver styrelser säkerställa att hela organisationen har en strategi där AI ingår.

En annan fråga är jäv. Frågan ska ställas tidigt under ett styrelsemöte. Jävsinstitutet har en svag ställning i många sektorer. Det finns tekniska lösningar som snabbt kan analysera jäv, men de används inte tillräckligt. Jag vill rekommendera Louise Browns bok Den enfaldige svensken, som belyser jäv på ett både roligt, sorgligt, men framförallt insiktsfullt sätt.

Det vore även värdefullt om Styrelseakademien kan hjälpa styrelser att förbättra möteskulturen i hela verksamheten. Bra mötesanteckningar och protokoll leder till tydligare rapportering, högre effektivitet och bättre beslutsunderlag. Här kan till exempel en operativ chef eller chefsjurist ta ansvar för att sprida en god mötesmetod, med stöd av AI.

Sist men inte minst att fortsättningsvis försvara den svenska bolagsstyrningsmodellen. EU driver just nu ett förslag framtaget av särintressen, som själva kan gynnas av det. Ingen verkar ha räknat på vad det skulle kosta. Subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas nära medborgarna, borde vara central i debatten men lyser med sin frånvaro i dagens diskussion om ökad EU-centralisering.

Vad tycker du är det roligaste med styrelsearbete?
– Att få tänka långsiktigt. Arbetet handlar inte om att lösa dagsaktuella problem, utan om att planera för framtiden, fem till sju år framåt. Vad vi gör i dag påverkar morgondagen. Mycket är osäkert, men det gör det också spännande. Det finns något stort i att förvalta en verksamhet med historia och samtidigt förbereda den för framtiden. När vi lämnar över ansvaret ska organisationen vara både livskraftig och välskött. Det är ett stort förtroende och också en personlig utveckling att få bära det.

Sist men inte minst, grattis till utmärkelsen som årets medlem 2024! Om du får önska, vad skulle du se att Styrelseakademien gör mer av framöver?
– Tack! Jag blev både glad och överraskad. Det var en fin känsla att ta emot blommor och applåder från kollegor. Jag delar äran med Dalina T Steneros och Kaja Wannberg. Vi har faktiskt startat en lunchgrupp för oss tidigare pristagare, och här ser vi fram emot att välkomna nya medlemmar.

– Jag vill att Styrelseakademien fortsätter sitt förändringsarbete. Mycket har hänt, och det är lätt att slå sig till ro. Men det som är framom främsta linje idag är old school imorgon. Jävsfrågan bör finnas med som fast punkt på dagordningen. Den är nära kopplad till korruption och en fråga vi inte får tappa bort. Till sist vill jag föreslå att Styrelseakademien tittar närmare på hur Finland, och dess systerorganisation till Styrelseakademien, arbetar med krisberedskap i styrelser. De har ett starkt samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv. Här kan vi lära mycket.