Ny rapport om beskattning av styrelsearvoden väcker fortsatt debatt
Idag publicerade Tillväxtanalys rapporten Beskattning av styrelsearvoden och tillgång till styrelsekompetens (PM 2025:06). Rapporten slår fast att det inte finns tillräckliga empiriska belägg för att den praxis som beslutades av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2017 har försämrat företagens tillgång till styrelsekompetens. Samtidigt öppnar myndigheten för att frågan förtjänar vidare utredning.
Bakgrunden är HFD:s avgörande 2017, där det fastställdes att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst – även om de faktureras via bolag. Tidigare var det i vissa fall möjligt att fakturera via eget bolag, något som underlättade för professionella styrelseledamöter att hantera pensionsavsättningar, försäkringar och kostnader på samma sätt som andra konsulter. Styrelseakademien och flera näringslivsorganisationer har sedan dess varnat för att förändringen riskerar att försvåra rekryteringen av externa styrelseledamöter och leda till att fler väljer rådgivande organ, så kallade advisory boards, i stället för ordinarie styrelser.
”Inte helt nöjd med analysen”
Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson och en av riksdagens främsta förespråkare för en ändring av inkomstskattelagen, kommenterar rapporten:
– Myndigheten har gjort en gedigen kvantitativ analys av registerdata och synliggjort en viktig fråga för näringslivet. Jag tycker dock att den saknar några viktiga delar. De har inte kunnat skilja mellan externa och interna ledamöter, de saknar uppgifter om arvodesnivåer och de har heller inte analyserat den framväxande förekomsten av advisory boards. Det är just dessa aspekter som många företagare och styrelseledamöter lyfter fram som problematiska.
Hon betonar att frågan är för viktig för att släppa:
– Jag ser fortsatt en risk för att viktiga externa kompetenser blir svårare att få in i styrelserummen med dagens regler. Om mindre bolag i stället väljer rådgivande organ för att kringgå reglerna undergrävs också den svenska bolagsstyrningsmodellen. Sverige ska inte ha ett system som gör det krångligare och mindre attraktivt att engagera sig professionellt i styrelsearbete. Det gynnar varken företagen eller tillväxten.
Styrelseakademiens perspektiv
Gunilla Öhman, ordförande för Styrelseakademien, kommenterar rapporten:
– Rapporten visar på stabilitet i vissa kompetensmått, men fångar inte den verklighet vi möter i våra nätverk. Att en av tre styrelseledamöter redan valt att växla till advisory boards är en stark signal. Advisory boards kan aldrig ersätta det ansvar och den transparens som en riktig styrelse innebär. Vi vill se till att Sverige fortsatt kan attrahera rätt kompetens in i styrelserummen, och beskattningen är en viktig del av det arbetet.
”Sverige måste vara modernt och inkluderande”
Suzanne Sandler, ny vd för Styrelseakademien Sverige, understryker vikten av att modernisera regelverket:
– Vi måste modernisera och följa med i tiden inom alla yrkesgrupper – även styrelsearbetare. Självklart ska det vara frivilligt att fakturera eller inte. Möjligheten måste finnas för att vi ska kunna attrahera alla och inte exkludera några. Inkludering är avgörande. Det är inget problem för enskilda med ett styrelseuppdrag att få arvode som lön, men att hindra professionella, yrkesverksamma konsulter – som är guld värda för företagen – från att fakturera via eget bolag är bakåtsträvande och inte agilt. Sverige bör vara ett föregångsland även här: modernt, flexibelt och för samhällets långsiktigt hållbara bästa.
För mer information:
Suzanne Sandler, vd Styrelseakademien Sverige
Mobil | +46 (0)735 35 66 35