Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

Förening

Aktuellt oktober 2020

Juridik

Arbetsrätten hetare än någonsin

Förhandlingarna om arbetsrätten har kraschat. Det innebär att politikerna tar över. Går liggande förslag igenom kan det innebära lättnader för arbetsgivare.

De heta punkterna i förslaget till ny arbetsrätt handlar om att det ska bli lättare att säga upp personal av personliga skäl, och att turordningsreglerna ändras så att fem personer ska kunna undantas i stället för två.

När det gäller uppsägningar föreslås att företag med upp till 15 anställda ges möjlighet att säga upp medarbetare man hamnat i tvist med. Enligt nuvarande regler måste tvisten först lösas, och under tiden behåller medarbetaren både anställning och lön.

Det finns också ett förslag som inte anses gynna arbetsgivare: Personer som jobbat i nio månader under en treårsperiod ska få förtur till anställning. I dag är det tolv månader som gäller för förtur.

Den utredning som lagförslaget bygger på tillsattes som ett led i januariöverenskommelsen. Det var Centern och Liberalerna som krävde en utredning av hur LAS kan moderniseras. Utredningen presenterades i maj och regeringen uttryckte missnöje med förslagen. Därefter har förhandlingar hållits mellan arbetsmarknadens parter, och politikerna tar nu alltså över frågan. Men både Centern och Liberalerna hävdar att om ingen uppgörelse nås, har regeringen förbundit sig att genomföra förslagen.

Källor: DI, Företagarna, Svt.se

Coronakrisen

Hälften av Sveriges små och medelstora företag har inte påverkats eller gått bättre under corona-krisen. Den överraskande slutsatsen dras av en undersökning från Almi och Göteborgs Universitet.

Det är 1 000 små och medelstora företag som har undersökts. Även om det tycks ha gått bra för hälften av dem under corona-krisen, uppger var tionde att de har förlorat 50 procent eller mer av sin omsättning. Det finns alltså stora skillnader, konstaterar Almi/Göteborgs Universitet.

Det är stor skillnad mellan företagen när det gäller vilka åtgärder de har vidtagit för att tackla krisen. De vanligaste åtgärderna är social distansering och strikt hygien. Bland de företag som upplevt försämrad ekonomi är den vanligaste åtgärden att permittera personal. Något som förvånar är att en stor del av de hårdast drabbade företagen inte har vidtagit några åtgärder alls. Trots det uttrycker 65 av de 100 värst drabbade företagen en positiv eller mycket positiv framtidstro.

– En slutsats är att läget generellt sett inte är så nattsvart, säger Jonas Fasth till DN.

Han har jobbat med undersökningen och är universitetslektor i organisation och management på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Läs rapporten här

Skatter

I förra veckan lade regeringen fram en rekordstor budgetproposition. Här följer en sammanfattning av de förslag som rör företagen.

  • Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar mellan 18 och 23 år. Avgiften sänks från 31,42 procent till 19,76 procent. Gäller bara den del av månadslönen som överskrider 25 000 kronor, och bara i två år – alltså från 1 april 2021 till 31 mars 2023.
     
  • Skatten på investeringar i inventarier sänks. Skattesänkningen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet på de inventarier som köps under 2021. Förslaget träder då i kraft 1 januari 2022. Som exempel på vilka inventarier som avses har finansministern nämnt elbilar, skogsmaskiner och lastbilar. Tanken är att miljösmarta maskiner ska ersätta de äldre.
     
  • Fler kan få FoU-stöd. Förslaget innebär att företag kan få sänkt arbetsgivaravgift för personal som arbetar med forskning och utveckling. Detta är möjligt redan idag och kravet är då att medarbetaren ägnar minst 75 procent av sin tid till sådan verksamhet. Nu sänks kravet till 50 procent av tiden. Taket på skattesänkningen höjs från 450 000 till 600 000 kr per månad. Ska träda i kraft 1 juli 2021.
     
  • Växa-stödet utökas. Idag betalar enmansföretag (mikroföretag) endast ålderspensionsavgift, (10,21 procent) för sin första anställda. Detta utökas nu till två anställda. Gäller 1 juli 2021 till 31 december 2022 och bara den del av månadslönen som inte överstiger 25 000 kronor. Det betyder att maxsänkningen blir 5 300 per månadslön.
     
  • Fler tjänster kan ge rut-avdrag. Företag som erbjuder rut-tjänster kan erbjuda sådant som tvätt, möblering, transport och trygghet, alltså en enklare tillsyn av bostaden.
     
  • Beräkning av bilförmånen ändras. Från den 1 juli 2021 aviserar regeringen att man vill justera upp schablonvärdet för beräkning av bilförmån. Syftet är att bättre avspegla bilens marknadsvärde. Dagens beräkning anses ofta resultera i ett värde som understiger marknadsvärdet. Det innebär att bilförmånen skattemässigt gynnas i förhållande till kontant lön. Regeringen avser att återkomma med ett lagförslag under 2021.
     
  • Expertskatten blir mer konkurrenskraftig. Lägre skatt för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner (expertskatt) som vistas och arbetar tillfälligt i Sverige ska kunna tillämpas i fem år, istället för som nu i tre år. Den nya tidsgränsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021, men kan tillämpas även på vistelser som påbörjats efter den 31 maj 2020.

Vänsterpartiet har aviserat att man tänker försöka stoppa förslaget om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar, men behöver i så fall stöd från M, SD och KD.

Källor: DI, KPMG, Företagarna, Svd m fl

EU

Nytt EU-förslag vill skärpa styrelsers ansvar

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag tänkt att bidra till företagens långsiktiga arbete. Därför vill kommissionen skärpa styrelsers ansvar för detta.

Förslagets kärna är att förändra medlemsstaternas aktiebolagslagar vad gäller styrelsens sammansättning och uppdrag. Syftet är att komma bort från vad som ses som kortsiktiga beslut, och i stället uppmuntra företagen att agera långsiktigt och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Till grund för förslagen ligger en utredning författad av revisionsfirman EY, med titeln Study on directors' duties and sustainable corporate governance. I studien listas sju huvudproblem som i dag anses hindra en hållbar utveckling. De är:

  1. Styrelsers skyldigheter och vad som utgör företagets intresse tolkas alltför snävt, vilket gynnar kortsiktig maximering av aktieägarvärdet.
  2. Trycket från kortsiktiga investerare ökar, vilket bidrar till att styrelser fokuserar på snabb ekonomisk avkastning till aktieägarna på bekostnad av långsiktigt värdeskapande.
  3. Företag saknar ett strategiskt perspektiv på hållbarhet och misslyckas med att identifiera och hantera hållbarhetsrisker.
  4. Styrelsers ersättningsstrukturer gynnar kortsiktigt aktieägarvärde i stället för långsiktigt värdeskapande.
  5. Nuvarande styrelsesammansättning stöder inte helt en övergång mot hållbarhet.
  6. Nuvarande praxis för bolagsstyrning ger inte tillräckligt uttryck för långsiktiga intressen.
  7. Styrelseledamöters skyldighet att agera i företagets långsiktiga intressen är begränsad.

Läs utredningen här

 

Nationella partners: