Hållbarhet i motvind en affärskritisk styrelsefråga

”Hållbarhetsfrågan är överhajpad och kostnadskrävande.” ”Nu gäller det att fokusera på kärnaffären.” Den typen av resonemang dyker ofta upp i styrelserum när osäkerheten ökar. Men det är en riskabel utgångspunkt.

Det som ofta klumpas ihop under begreppet hållbarhet handlar i praktiken om affärens mest grundläggande faktorer: kostnadsstruktur, leveransförmåga och marknadstillträde.

Det rör sig om energianvändning och resurseffektivitet som påverkar marginaler, om robusta leverantörsled och om att möta ökade krav från kunder och regulatorer. Hållbarhet är med andra ord inte ett sidospår, det är själva affären.

När det blir tuffare syns skillnaderna

I högkonjunktur kan ineffektivitet och risker döljas. När marknaden viker blir de tydliga. Det är då det märks vilka bolag som har kontroll över sina kostnadsdrivare, vilka som har transparenta och motståndskraftiga värdekedjor – och vilka som faktiskt möter förändrade kundkrav.

Forskning pekar också på att företag som arbetar strukturerat med dessa frågor ofta har bättre riskhantering och en mer stabil finansiell utveckling över tid. Det handlar i grunden om god bolagsstyrning.

Samtidigt lever bilden kvar i offentligheten att hållbarhetsfrågorna håller på att tappa i betydelse. Men den beskrivningen stämmer dåligt med hur det faktiskt låter i beslutsfattande kretsar.

Annika Ramsköld, hållbarhetschef på Vattenfall, menar att hållbarhetsfrågan inte är på väg bort utan snarare håller på att omdefinieras.

Ett skifte i fokus – från rapport till affär

Kritiken mot omfattande regelverk och rapporteringskrav har delvis varit befogad. I många organisationer har fokus hamnat mer på att rapportera än på att faktiskt utveckla affären.

Nu sker ett skifte. Förväntningarna på styrelser och ledningar handlar i allt större utsträckning om att agera: att identifiera risker, minska negativ påverkan och tydligt koppla dessa frågor till bolagets finansiella utveckling.

I ett läge präglat av geopolitisk osäkerhet och mer fragmenterade värdekedjor har perspektivet förskjutits ytterligare, från hållbarhet som rapporteringsfråga till hållbarhet som riskkontroll och affärskritisk styrning. Det vi i allt högre grad beskriver som motståndskraft.

En avgörande konkurrensfråga

Den här omställningen är inte bara en fråga om ansvar utan om Europas långsiktiga konkurrenskraft. I det läget behöver styrelsens fokus skifta.

Inte:
”Vad kostar hållbarhet?”

Utan:
”Var är vi exponerade?”
”Vad påverkar vår lönsamhet framåt?”
”Vad krävs för att vara konkurrenskraftiga om fem år?”
Och ytterst:
”Vilket företag vill vi långsiktigt vara?”

Att minska engagemanget i hållbarhetsfrågor kan framstå som rationellt i en osäker tid. Men ofta är det precis då som de är som mest affärskritiska. Det är också då det visar sig om styrelse och vd har kontroll över bolaget och om strategin håller, inte bara i medvind utan när det verkligen gäller.

Text: Åsa Otterlund, Styrelsearbetare, investerare, och ackrediterad lärare Styrelseakademien
Publicering: Maria Hamqvist

Läs mer: https://www.lindahl.se/aktuellt/nyheter/insikter-fran-oxford-klimatomstallning-ar-affarskritiskt/

Utbildningar i ämnet:
7 maj online, med Åsa Otterlund och David Frydlinger
30 september i Stockholm, med Annika Ramsköld