Per Lekvall - Svensk bolagsstyrnings frontfigur drar sig tillbaka
Nu är det dags för en av frontfigurerna inom svensk bolagsstyrning att gå i pension. Med vemod, men också med stolthet, lämnar Per Lekvall sina uppdrag.
Själv säger han att det är hög tid, i dagarna fyller han 80, och jämför sig med en gammal uttjänt möbel. Inget kunde vara mer felaktigt. Per Lekvalls insatser för Styrelse Akademien och svenskt styrelsearbete i stort går visserligen långt tillbaka, men han har inte bara hållit jämna steg med utvecklingen utan också varit med och drivit den.
– Jag var redan mycket intresserad av styrelsearbete och vad det innebär för enskilda företag och för hela samhället när Styrelse Akademien bildades. Självklart blev jag tidigt medlem, jag tror det var 1992, berättar han.
Hade kontrollfunktion
Då drev Per Lekvall sitt eget företag Boardroom Consulting tillsammans med sin vän och kollega Lars Ransgart. Angreppssättet gentemot kunderna var just att göra klart hur styrelsen såg på företagets utveckling, vad ägarna hade för förväntningar och hur styrelsen fångar upp det.
– På den tiden sågs styrelsen främst som en kontrollfunktion mot VD, vi ville föra fram dess strategiska funktion, säger han.
Och precis så blev det, en revolution som Per Lekvall uttrycker det. Han blev snart VD för Styrelse Akademien Sverige, och var en av initiativtagarna till den populära skriften ”Vägledning till god styrelsesed” som blev ett slags förlaga till ”Svensk kod för bolagsstyrning”.
Storbritannien först med kod
– Intresset för bolagsstyrning, corporate governance, slog igenom i Europa på 90-talet. Innan dess var det stort redan i slutet av 70-talet i USA där några stora pensionsfonder upptäckt att de som ägare förlorat greppet om företagen, vilket ledde till att företagsledningarna tillskansade sig enorma förmåner, minns Per Lekvall.
Efter några företagsskandaler i Storbritannien i början av 90-talet tillkom den första brittiska koden och sedan flera koder även i Europa och andra delar av världen. Men i Sverige var intresset först svalt. Här fanns redan ett antal lagar och börsregler som fångade upp de nya idéerna, och många tyckte att en kod var onödig. När koden ändå skrevs på initiativ av tidigare finansministern Erik Åsbrinks så kallade Förtroendekommission – Per Lekvall höll i pennan – möttes den också av hård kritik. Onödigt detaljerad, tyckte många. Det som fick mest uppmärksamhet var momentet ”följ eller förklara”, en idé som kom från Storbritannien. Inte minst var flera bolagsjurister först skeptiska, men senare har systemet visat sig ha stora fördelar.
– Den främsta fördelen är att man kan sätta ambitionsnivån högre än i lagstiftning. En lag blir ju en tröskel som alla måste över, men med ”följ eller förklara” kan man lägga ribban högre och säga den här nivån ska vi sträva efter. Det gör att koden drar upp kvaliteten i bolagsstyrningen. Metoden har lyft corporate governance i hela västvärlden, och den svenska koden är i dag en av de bästa. Många företag sätter en ära i att följa koden så mycket som möjligt, säger Per Lekvall.
Arbete inom ecoDa
De senaste åren har Per Lekvall ägnatmycket tid åt ecoDa, den europeiska paraplyorganisationen för nationella styrelseinstitut. Sätet är i Bryssel, så det har blivit många resor. Styrelse Akademiens arbete i ecoDa styrs via dess internationella kommitté, vars ordförandeskap Per Lekvall nu lämnar, liksom medlemskapet i ecoDas policykommitté.
– Det var under Lars-Erik Forsgårdhs tid som ordförande som Styrelse Akademien tog steget att gå med i ecoDa. Och vi beslöt att om vi gick med skulle vi inte vara någon passiv medlem – vi skulle vara aktiva i alla viktiga kommittéer och försvara svenska intressen internationellt, säger Per Lekvall.
Det innebär att han själv och alla andra medlemmar i StyrelseAkademien som arbetat i ecoDa har deltagit i debatter, seminarier, gjort inlägg och sagt sin mening så snart tillfälle getts. Enligt Per Lekvall har detta renderat Styrelse Akademien stor respekt bland de övriga medlemsorganisationerna. –
Personliga insatser gjorde att inte bara svensk utan även nordisk corporate governance blev känd och respekterad på ett helt annat sätt än tidigare, säger Per Lekvall.
Viktig remissinstans
En viktig arbetsuppgift är att vara remissinstans och ge synpunkter på EU-kommissionens olika regleringsförslag. Den mest aktuella frågan i dag handlar om kommissionens förslag om så kallad hållbar bolagsstyrning. Man kan lugnt säga att det svenska näringslivet – och många andra bedömare – har gått i taket.
– Det gjorde även vi, men inte på grund av att vi inte vill ha hållbar bolagsstyrning – det vill vi givetvis. Det som gör förslaget riktigt dåligt är i stället tanken att styrelseledamöterna inte bara ska vara juridiskt ansvariga inför ägarna för hur de sköter bolaget utan även gentemot en rad externa parter med ett intresse i bolagets verksamhet. Det skulle riskera att göra bolagen ostyrbara samtidigt som det blir svårt – om inte omöjligt – att i praktiken utkräva ansvar från styrelsens ledamöter, säger Per Lekvall.
Kan bli en urvattnad kompromiss
Kommissionens slutliga förslag väntas komma under fjärde kvartalet 2021 och ska sedan ut på remiss. Per Lekvall tror att det i slutändan går som det brukar i EU: Det mals genom kvarnarna i både parlamentet och rådet, och ut kommer så småningom en ganska urvattnad kompromiss.
– Och då kanske det inte gör så mycket skada. Per Lekvall är visserligen lika intresserad av utvecklingen inom svensk och internationell corporate governance som alltid, men nu känns det ändå rätt att lämna arbetet för att i stället ägna sig åt något annat. Hans stora fritidsintresse är resor, och snart bär det av till Berlin och Dresden tillsammans med hustru Eva och likasinnade från Göteborgs Konstmuseums vänner.