Lätt att göra missar i vd-avtalet

När styrelsen upprättar ett vd-avtal är det bra att tänka bakifrån – alltså på vad som ska gälla när vd slutar sin anställning, råder Lisa Ericsson. När skilsmässan mellan vd och bolaget är ett faktum kan känslorna vara upprörda. Då är det svårare att komma överens.

– En av de viktigaste delarna är uppsägningstiden. Hur lång den ska vara, om vd ska vara kvar i befattningen tills hen slutar, bli arbetsbefriad, om hen ska ha rätt att ta en ny anställning och i så fall om företaget ska få räkna av lönen från den anställningen mot uppsägningslönen, säger Lisa Ericsson.

Andra viktiga delar är att tänka på är om vd ska vara bunden av konkurrens- och värvningsförbud efter att anställningen har upphört.

Till skillnad från andra anställda omfattas vd inte av lagen om anställningsskydd (LAS). Därför måste anställningsskyddet klargöras i vd-avtalet, och det finns rättspraxis att följa: Till exempel ska uppsägningstiden vara minst sex månader. Om man skriver in en kortare uppsägningstid i avtalet kan det leda till att vd betraktas som en vanlig anställd.

– Då kommer hen att omfattas av det lagstadgade anställningsskyddet, och då kan det plötsligt bli det mycket svårare för företaget att säga upp anställningen, säger Lisa Ericsson.

Uppsägningstiden är också till för att det kan vara svårt att ersätta en vd på kort tid. I media kan man ibland läsa om att ”styrelsen avsatte vd, som fick gå på dagen”, men i verkligheten innebär det i de flesta fall att vd har arbetsbefriats under uppsägningstiden.

Hur och om vd får arbeta för andra företag under och efter uppsägningstiden bör också stå i avtalet – men här finns det begränsningar. En styrelse kan vara angelägen om att vd inte går till en konkurrent eller startar eget inom samma verksamhetsområde direkt efter att anställningen upphört. Men under hur lång tid ska sådana konkurrensförbud gälla?

– Kraven måste vara skäliga enligt lagen, vilket numera betyder nio månader i normalfallet, ibland godtas 18 månader. Dessutom kan det vara svårt att få en nyanställd vd att skriva på alltför hårda villkor i det här avseendet, säger Lisa Ericsson.

Under uppsägningstiden har vd lön. Först därefter kickar konkurrensförbudet in. För att ett konkurrensförbud ska anses skäligt, behöver företaget betala ersättning till vd i normalfallet minst 60 procent av lönen. Ett eventuellt avgångsvederlag kan också vara ersättning för konkurrensförbudet.

Bonus är en annan viktig fråga, och här gäller avtalsfrihet. Men vad många missar är den semesterlön som enligt lag ska betalas på bonusbeloppet.

– Upptäcker arbetsgivaren detta för sent, blir ju nivån på vd:s bonus mycket högre än det var tänkt. Normalt sänker man nivån på bonusen för att kunna lägga på semesterlönen. Missar man detta kan vd kräva semesterlön på utbetalad bonus ett antal år tillbaka, säger Lisa Ericsson.

En nyhet sedan förra året är att arbetsgivare har skyldighet att skriftligt informera om anställningsvillkoren. Muntliga avtal med vd fungerar alltså inte längre, även om detta enligt Lisa Ericsson är ovanligt.

– På Cirio jobbar vi mycket med företagsöverlåtelser, och då har jag fått inblick i hur vd-avtal brukar vara skrivna.

De brister hon ser handlar ofta om att vd i det bolag som säljs har avtal som medger icke marknadsmässiga – för att inte säga vidlyftiga – förmåner. I sådana fall är säljaren ofta både vd och huvudägare och har kunnat diktera sina villkor själv. Köparen vill då ofta skriva om avtalen.

Exempel på vidlyftiga villkor kan vara generösa pensionsförmåner, bilförmåner, försäkringar, prenumeration på mer eller mindre relevanta tidskrifter, mycket långa semestrar och rätt att utföra arbetet långt från företagets lokaler.

Sekretessen då? Under anställningstiden är det en självklarhet, men ingen styrelse vill att vd ska avslöja affärshemligheter efter att anställningen har upphört. Det är vanligt att lösa detta med villkor om sekretess, och de ska självklart in i avtalet. Men vad händer om vd bryter mot detta? Utgångspunkten är att bolaget i så fall har rätt till skadestånd, men enligt Lisa Ericsson är detta ingen smidig lösning. I praktiken blir det svårt för bolaget att visa att det har lidit skada och vad den uppgår till. Då är det enklare att skriva in en vitesklausul i vd-avtalet, råder Lisa Ericsson.

– Den säger att om vd bryter mot till exempel sekretessåtagandet, ska hen betala vite på (i normalfallet) sex månadslöner. Då behöver bolaget bara bevisa att vd har brutit mot sekretessåtgandet för att få rätt till ekonomisk ersättning – inte visa vad det har lett till.

Vitesklausulen ökar också vd:s incitament att respektera sitt åtagande.