Summering
Begreppet Corporate Governance, eller bolagsstyrning som är den vanliga termen på svenska, har sitt ursprung i den separation mellan ägande och ledning som är typisk för många bolag idag, särskilt de med ett spritt ägande.
I det lilla entreprenörs- eller familjeägda bolaget är det i regel huvudägaren som själv leder och driver bolaget. När bolaget växer, och särskilt om detta kombineras med att ägarkretsen vidgas, kommer så småningom en punkt då det blir naturligt att i stället anlita en externt rekryterad person, vanligen i rollen som vd, som ansvarar för den dagliga ledningen.
I noterade bolag, i synnerhet sådana med stor ägarspridning, har denna utveckling fått till yttersta konsekvens att det ofta inte finns någon ägare som arbetar i bolagets operativa organisation. Samtidigt som detta är en naturlig och på många sätt rationell utveckling kan den leda till att det uppstår delvis skilda intressen mellan bolagets ägare och ledning. Det kan till exempel gälla ersättningar och andra förmåner till ledningen, avkastningskrav på kort och lång sikt, bolagets finansiella strategi, vilket risktagande som anses lämpligt och andra liknande faktorer. Bolagsstyrning syftar i grunden till att hantera detta problem. Enkelt uttryckt handlar det om att så långt möjligt säkerställa att bolag, som inte operativt leds av sina ägare, ändå drivs med ägarnas intresse för ögonen.
Oftast gäller detta intresse främst att skapa långsiktigt ekonomiskt värde för aktieägarna, men det kan i många fall också finnas ett mer mångfacetterat ägarintresse. Det kan till exempel handla om att verksamheten ska stå i samklang med etiska värderingar i ägarkretsen eller, som är fallet för många offentligt ägda bolag, att skapa någon form av samhällsnytta som inte behöver vara av direkt ekonomisk art. I Vägledningen används värdeskapande styrelsearbete i betydelsen att styrelsens ledamöter är engagerade och driver styrelsearbetet på ett sätt så att bolagets syfte och strategiska mål uppnås samt att bolagets samtliga tillgångar (6) ökar.
God bolagsstyrning handlar om att skapa system och rutiner för styrning av bolaget som ger bästa möjliga förutsättningar för att långsiktigt uppfylla ägarintresset. Detta bygger i sin tur på att aktieägarna på ett tydligt och kraftfullt sätt kan göra sin vilja gällande för att styra bolaget. I den svenska modellen för bolagsstyrning sker detta främst genom att ägarna på årsstämman tillsätter en styrelse som sedan har ett långtgående mandat att sköta bolaget för ägarnas räkning under tiden till nästa styrelseval. Hur effektivt detta system fungerar är avgörande för bolagets förmåga att skapa det värde som aktieägarna eftersträvar.
I bolag med spridd ägarkrets är det svårare att prata om ägarintresset i singular. Olika ägare kan ha olika intressen och en styrelse kan troligen inte tillfredsställa alla olika intressen samtidigt. Exempelvis kan en huvudägare i ett bolag ha andra intressen än vad andra mindre ägare har. God bolagsstyrning behöver därför ge möjlighet för bolaget att hantera även sådana intressekonflikter. Det är viktigt att komma ihåg att styrelsen ska företräda samtliga aktieägare och se till vad som är bäst för bolaget. Samtidigt har behovet av kvalitativa dialoger med bolagets intressenter ökat markant. Detta ställer stora krav på styrelserna. I kapitel 2 diskuteras dessa frågor närmare.
6) Med samtliga tillgångar menas finansiella nettotillgångar, humankapitalet, organisationskapitalet, naturtillgångar, förtroendekapitalet och värdet på bolagets varumärke.