I inledningen ovan berördes att det omgivande samhället har krav och förväntningar på hur bolag ska uppträda. De flesta krav är formulerade i lagstiftning och i andra regelverk som bolagen är tvingade att följa. Det finns också förväntningar på bolagen att de ska agera på ett sätt som går långt utöver de krav som lagar och regler ställer. Ett exempel är att många anser att bolag inte ska ägna sig åt avancerad, men laglig, skatteplanering för att minska den skatt de betalar eftersom bolag har en moralisk skyldighet att inte utnyttja kryphål i lagen. Ett annat exempel är klimatområdet. Många anser att bolagen bör ta ett stort ansvar, större än lagen kräver, för att inte försämra klimatet utan helst även verka för att det förbättras.

 Resonemanget kan utvecklas till att bolag anses ha ett ansvar, inte bara för sin egen verksamhet utan även sina leverantörers och leverantörskedjors verksamhet. Med ett sådant synsätt har bolaget ansvar för att den, säg, kinesiske leverantören lever upp till både kinesiska lagar och västerländska förväntningar som kan vara högre ställda. Den svenske köttimportörens ansvar för att de brasilianska boskapsuppfödarna inte skövlar regnskog i Amazonas, även om det skulle vara lagligt i Brasilien, är ett annat exempel.

 Ett bolag kan i princip förhålla sig på två skilda sätt till dessa frågor: (i) ett instrumentellt och (ii) ett etiskt-moraliskt. Utgångspunkten för det instrumentella förhållningssättet är att det stärker konkurrenskraften och är affärsmässigt lönsamt för bolaget att uppträda på ett sätt som stämmer överens med det omgivande samhällets värderingar. Vilket ansvar bolaget tar i dess frågor avspeglas bland annat i betydelsen av och värderingen av varumärket. Ett starkt varumärke som kommuniceras på ett balanserat sätt kan ge möjlighet till högre priser, bättre marginaler och göra det lättare att attrahera attraktiva medarbetare jämfört med konkurrenter. Många bolag finner därför exempelvis att det ligger i bolagets intresse att behandla de anställda bättre än vad som krävs enligt lag eller kollektivavtal. Att vara så attraktiv på arbetsmarknaden att rätt personer vill arbeta för bolaget kan vara långsiktigt lönsamt. Det blir med detta synsätt närmast en affärsstrategisk fråga för styrelse och ledning att se till att bolaget uppfyller intressenters krav och förväntningar i en omfattning som är affärsmässigt motiverad.

 Det etisk-moraliska synsättet bygger, i tillägg till det instrumentella, på att bolaget, för att motivera sin roll som långsiktig aktör i samhällsekonomin, bör uppträda på ett sätt som står i samklang med samhällets värderingar, oavsett om detta inom överblickbar tid framstår som företagsekonomiskt lönsamt eller inte.

 Styrelseakademien anser att bolagets samhällsansvar alltid bör innefatta det första av dessa synsätt. I vad mån det även ska innefatta det etisk-moraliska synsättet är ytterst en ägarfråga. En styrelse bör därför lägga stor vikt vid att sätta sig in i och förstå ägarnas värderingar som grund för styrningen av bolaget. Det är styrelsens ansvar att analysera både möjligheter och de risker för negativa samhällseffekter som bolagets verksamhet kan vara förknippad med. I detta ingår att utforma de riktlinjer och anvisningar som krävs för att på ett ansvarsfullt sätt hantera riskerna, att se till att dessa riktlinjer och anvisningar blir väl förankrade i organisationen och integreras i bolagets strategiska arbete samt att följa upp och utvärdera resultatet av dessa åtgärder.

De flesta krav är formulerade i lagstiftning och i andra regelverk som bolagen är tvingade att följa. Det finns också förväntningar på bolagen att de ska agera på ett sätt som går långt utöver de krav som lagar och regler ställer. Många anser att bolagen bör ta ett stort ansvar, större än lagen kräver, för att t.ex. inte försämra klimatet utan helst även verka för att det förbättras.

Medlemmar får mer

2.3 Bolagets samhällsansvar