Därför behöver styrelser mer forskning

Från sitt kontor i Bryssel följer hon hur bolagsstyrningen utvecklas i Europa. ecoDa samlar nationella styrelseinstitut från hela Europa och arbetar både med påverkansarbete gentemot EU institutioner och med utbildning av styrelseledamöter. För henne är forskning om styrelsearbete långt ifrån en akademisk sidofråga. Tvärtom är den avgörande för att styrelser ska kunna utvecklas i takt med omvärlden.

– Forskning hjälper oss att förstå hur styrelser förändras, vilka nya trender som växer fram och vilka kompetenser som kommer att behövas framöver, säger hon.

Särskilt viktig är forskningen när organisationer som ecoDa för dialog med lagstiftare och myndigheter.

– När vi möter beslutsfattare är det alltid bättre att komma med fakta och evidens än enbart med åsikter. Data gör skillnad.

Genom återkommande europeiska undersökningar får ecoDa också en bild av hur styrelserummen förändras. Ett exempel är att genomsnittsåldern bland oberoende styrelseledamöter i Europa har stigit under senare år. En möjlig förklaring är att allt fler företag söker tidigare vd snarare än specialister med specifik expertkompetens. Sådana mönster hade varit svåra att upptäcka utan systematiska studier.

Men forskningen fyller inte bara en funktion för att beskriva nuläget. Den hjälper också styrelseinstitut att förstå vilka frågor som kommer att bli viktiga framöver.

Béatrice Richez-Baum lyfter fram forskning kring artificiell intelligens, emotionell intelligens, människocentrerat ledarskap och konflikthantering som exempel på områden som redan påverkar hur framtidens styrelseutbildningar utformas. Särskilt intressant är forskning som visar hur konstruktiva konflikter kan bidra till bättre beslutsfattande.

Samtidigt menar hon att styrelser står inför en helt ny typ av komplexitet. Det handlar inte längre bara om att fatta beslut inom det egna bolaget, utan om att förstå ett större sammanhang.

– Det som blir allt viktigare är förmågan att väga samman information från många håll utan att förlora överblicken – att veta vad som faktiskt spelar roll och vad som bara är brus.

ecoDa har därför inlett ett arbete kring det man kallar ”complex thinking”, ett sätt att förstå hur styrelser kan hantera komplexa frågor utan att fastna i kortsiktiga symptom eller tillfälliga kriser. Fokus ligger på att identifiera grundorsaker, se långsiktiga konsekvenser och förstå samspelet mellan olika faktorer.

När Béatrice Richez-Baum blickar framåt ser hon att styrelser i allt högre grad behöver förstå sina ekosystem snarare än enbart sina egna organisationer.

– Förmågan att förstå hela värdekedjan, omvärlden och de olika aktörer som påverkar verksamheten kommer att bli avgörande. Det gäller inte minst frågor som hållbarhet och motståndskraft i leveranskedjorna.

Samtidigt finns en utmaning som hon menar att både forskare och styrelseorganisationer behöver ta på större allvar: att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik.

Alla styrelseledamöter har inte tid att läsa vetenskapliga artiklar eller följa den senaste forskningen. Därför ser hon det som en viktig uppgift för organisationer som ecoDa och Styrelseakademien att översätta forskningsresultat till konkreta insikter som går att använda i styrelserummet.

– Vi behöver hjälpa styrelseledamöter att förstå vad forskningen betyder i praktiken. Men vi behöver också hjälpa forskare att få tillgång till verkliga exempel och praktiska erfarenheter. Kopplingen mellan akademi och praktik är oerhört viktig.

För Béatrice Richez-Baum är slutsatsen tydlig. I takt med att omvärlden blir mer komplex ökar behovet av forskning om styrelsearbete. Inte för forskningens egen skull, utan för att bättre styrelser bygger på bättre kunskap.

– Corporate governance är fortfarande ett område under utveckling. Det finns fortfarande mycket kvar att förstå, och det är just det som gör forskningen så värdefull.

Denna artikel finns publicerad i Rapporten Styrelsesverige 2026.