Ny rapport: Styrelsens förmåga att lära väger tyngre än expertisen runt bordet

Det som har starkast samband med hur stor påverkan en styrelse upplevs ha på verksamheten är inte ledamöternas expertis, utan styrelsens förmåga att lära. Det visar Styrelsesverige 2026, som Styrelseakademien släpper i dag. Rapporten bygger på 1 000 svar från aktiva styrelseledamöter och är framtagen inom ett flerårigt forskningssamarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Lanseringen är startskottet för Styrelsens månad, som Styrelseakademien arrangerar i hela landet under oktober.

Three people sitting at a table, engaged in discussion with notebooks and coffee mugs in front of them.
Gunilla Öhman, Jonas Fasth och Suzanne Sandler. Bilden är ai-komponerad.

Ledamöterna pekar själva ut kompetensförsörjning som den fråga som kommer att kräva mest uppmärksamhet de närmaste tre åren, före förändrade regelverk, geopolitik, AI och cybersäkerhet samt hållbarhetsrisker. Samtidigt har bara drygt var tredje styrelse kompetenskartläggning, successionsplanering eller scenarioarbete på plats. Årshjulet finns däremot hos nästan fyra av fem.

Årets tema är styrelseutvärdering. Drygt hälften av styrelserna i privata bolag har gjort en utvärdering de senaste tre åren, men 71 procent av dem säger att den främst lett till mindre justeringar inom befintliga ramar. Endast 18 procent beskriver mer grundläggande förändringar av arbetssättet.

"Svenska styrelser har byggt starka strukturer för att hantera det kända, men betydligt svagare för att möta det okända. Ägare och valberedningar behöver börja fråga hur varje ledamot har uppdaterat sig sedan förra stämman, inte bara vilka meriter hen hade när hen valdes in", säger Suzanne Sandler, vd Styrelseakademien Sverige.

"Resultaten tyder på att det är hur styrelsen arbetar tillsammans, snarare än vilka meriter som finns runt bordet, som gör skillnad. En styrelse som prövar sina antaganden och stannar kvar i de svåra frågorna upplevs ha större påverkan på verksamheten", säger Jonas Fasth, docent och forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Siffror i urval ur Styrelsesverige 2026

  • 36,6 procent har kompetenskartläggning, 36,1 procent successionsplanering och 34,4 procent arbetar med scenarier.

  • 78,2 procent har ett årshjul.

  • 71 procent av dem som gjort en utvärdering säger att den främst lett till mindre justeringar.

  • Den genomsnittliga uppdragslängden i mindre och medelstora bolag är över elva år.

I en debattartikel i dag föreslår Gunilla Öhman, Suzanne Sandler och Jonas Fasth tre åtgärder: att ägare och valberedningar gör kompetens till ett årligt beslut, att styrelser låter utvärderingen mynna ut i ett konkret beslut, och att branschen inför en standard för kontinuerlig uppdatering. Styrelseakademien går själv före och inför re:certifiering under hösten.

Oktober blir Styrelsens månad
Med Styrelsesverige 2026 inleder Styrelseakademien Styrelsens månad, som i år har temat Omvalbar. Under hela oktober samlas styrelseledamöter, ägare och valberedningar kring frågan om vad som krävs för att vara en relevant ledamot i dag. Programmet omfattar seminarier, webbinarier och lokala arrangemang i Styrelseakademiens 16 medlemsföreningar.

"Vi vill att oktober ska bli månaden då varje styrelse stannar upp och frågar sig om den har rätt kompetens för de kommande åren. Rapporten ger underlaget, nu vill vi att samtalet sker runt borden i hela landet", säger Suzanne Sandler.​​​