Styrelsen är utvärderad – men har den lärt sig något?

I Styrelsesverige 2026 uppger 47 procent att den styrelse de svarar för genomför en utvärdering varje år. Det innebär att styrelseutvärdering är vanligt, men långt ifrån självklart. Men kanske är den mest intressanta frågan inte om utvärderingen genomförs, utan om styrelsen lär sig något av den.

Våra resultat visar att styrelseutvärderingar betydligt oftare leder till mindre justeringar än till mer grundläggande förändringar. Agendan ändras. Materialet skickas ut tidigare. Mer tid avsätts för strategi. Mötesformerna förbättras. Det är inte oviktigt. Små förändringar kan över tid få stor betydelse. Men en styrelse kan också bli bättre på att göra det den redan gör, utan att fråga om den borde göra något annat. Den skillnaden kommer sannolikt att bli allt viktigare.

I en mer komplex och svårförutsägbar omvärld räcker det inte att en styrelse består av människor med lång erfarenhet och djup kunskap. För erfarenhet ger inte automatiskt svar på frågor som organisationen aldrig tidigare har mött. Framtidens styrelse behöver därför inte bara veta mer. Den behöver bli bättre på att lära. Och kanske framför allt bättre på att granska sitt eget tänkande.

Här blir begreppet reflexivitet, det vill säga förmågan att stanna upp och undersöka hur de egna slutsatserna har vuxit fram, centralt. Vilka antaganden bygger vi våra beslut på? Vilka perspektiv saknas? Vad tar vi för givet? Vad har fungerat tidigare, men kanske inte fungerar längre? Det är en förmåga som lätt trängs undan i styrelserummet. Agendan är full. Underlagen omfattande. Besluten många. Tempot högt. Men när tiden för reflektion försvinner riskerar erfarenheten att bli en begränsning i stället för en tillgång.

En styrelseutvärdering kan skapa ett utrymme för denna reflexivitet. Men bara om den används till mer än att samla in svar. En enkät kan visa att ledamöterna uppfattar arbetet olika. Den säger sällan varför. En rapport kan identifiera ett problem. Den förändrar ingenting på egen hand. Lärandet börjar när styrelsen försöker förstå vad som ligger bakom svaren. När den vågar tala om ordförandens ledarskap, ledamöternas bidrag, relationen till vd, vilka röster som får utrymme och vilka frågor som systematiskt undviks.

Våra studier visar också att många styrelser inte genomför någon särskild årlig utvärdering eftersom de menar att reflektionen sker löpande. Det är i grunden positivt. Reflektion nära det faktiska arbetet gör det möjligt att justera sådant som inte fungerar medan det fortfarande är aktuellt. Men det finns en risk. Det löpande samtalet handlar lätt om det som ligger närmast till hands. Nästa agenda. Nästa möte. Nästa underlag. Utan en avsatt och återkommande genomgång kan styrelsen förbättra detaljer men missa de större mönstren.

Därför behövs också en avsatt stund för att lyfta blicken. Inte bara för att fråga hur styrelsen kan arbeta bättre, utan för att ifrågasätta och ompröva de arbetssätt som har blivit självklara. För framtidens mest värdefulla styrelser kommer kanske inte att vara de som sitter på flest svar, utan de som har utvecklat förmågan att återkommande pröva om deras sätt att arbeta fortfarande är det rätta.

JONAS FASTH
Forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet

Denna artikel finns publicerad i Rapporten Styrelsesverige 2026.

Från kunnig till lärande styrelse

Styrelsesverige 2026 geren ovanligt bred bild av hur svenska styrelser arbetar, vilka verktyg de använder och vilka utmaningar de ser framför sig. Ett av de tydligaste resultaten är samtidigt svårt att fånga i ett årshjul eller en kompetensmatris.

Det som tycks skilja de styrelser som upplevs ha störst påverkan på verksamheten är deras förmåga att använda den kunskap som finns runt bordet och att utveckla ny när den gamla inte längre räcker.

Styrelsesverige 2026 bygger på 1 000 svar från personer med aktuella styrelseuppdrag, insamlade inom ramen för ett nystartat, flerårigt forskningssamarbete mellan Styrelseakademien och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Det gör undersökningen till en av de största i sitt slag om svenskt styrelsearbete och den första i vad som är tänkt att bli en återkommande kartläggning över flera år.

Det här är inte hela analysen, bara ett första axplock från enkätens resultat. Forskargruppen jobbar nu med att statistiskt och vetenskapligt bearbeta materialet, klarlägga orsakssamband och göra mer komplexa och statistiskt säkerställda analyser. Mer djupgående resultat och insikter kommer, men för den vetgirige följer här några första intressanta iakttagelser.

Här kan du läsa mer om de preliminära resultaten.