Villkoren för styrelseuppdraget – vad säger ledamötena?

Enkäten genomfördes i våras i samarbete med forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Utöver forskarnas frågor om hur styrelser arbetar och lär ställde Styrelseakademien egna frågor om villkoren runt uppdraget: arvodesnivåer, skattemässig hantering, tid och arbetsbelastning, tillgång till fortbildning, matchning av kandidater och uppdrag, personligt ansvar och risk samt synen på styrelsearbete som profession.

Sex faktorer på plus, en på minus

För sex av de sju faktorerna är fler positiva än negativa. Synen på styrelsearbete som profession får de mest positiva omdömena av alla, följd av tillgången till fortbildning och matchningen av kandidater och uppdrag.

Källa: forskarnas redovisning av enkäten till Styrelsesverige 2026 · andel av alla svarande, omkring 950 svar per faktor

Arvodesnivåerna och tiden är mer delade. Ungefär var fjärde ser dem som ett minus, men fortfarande är fler positiva än negativa. Ett professionellt styrelsearbete förutsätter att ansvar, krav och ersättning står i rimlig relation till varandra.

En faktor sticker ut. 41 procent bedömer att den skattemässiga hanteringen av arvodet påverkar förutsättningarna negativt. Det är den enda faktorn där fler är negativa än positiva, och den hamnar längst ner i alla åldersgrupper.

Kritiken riktar sig alltså inte mot uppdraget i sig. Det som skaver är villkoren runt uppdraget.

Ledamöterna tog själva upp frågan

Direkt efter bedömningen fick de svarande skriva fritt om styrelsearbetets förutsättningar. 202 personer gjorde det. 37 av dem tar upp hur arvodet beskattas, och 29 efterfrågar uttryckligen möjligheten att fakturera arvodet via eget bolag. Ingen fråga i enkäten bad om det.

Källa: enkätens 202 fritextsvar · tematisk gruppering gjord av redaktionen för Styrelsesverige 2026

"Det enda rimliga är att man ska kunna fakturera sitt arvode. Du har dina skyldigheter gentemot bolaget oavsett, men det är jättesvårt som professionell styrelsearbetare utan anställningsskydd, semestergrundande eller pensionsgrundande inkomst osv. Du är liksom inte en anställd."

Några berättar att de har tackat nej till nya uppdrag eller slutat ta nya.

"Det är mycket olyckligt för både bolag och ledamöter att arvodet beskattas i inkomstslaget tjänst. Det lägger sig på toppen av övrig lön och skattas med ca 60%. Personligen har jag tackat nej till nya uppdrag eftersom jag inte tycker att det är värt det." (utdrag)

Olika skäl i olika åldrar

Ledamöter under 60 år bedömer samtliga sju faktorer något mer återhållsamt än äldre ledamöter. Forskarna betonar att skillnaderna är måttliga, men fritextsvaren visar att det delvis handlar om olika saker. För den som redan har en hög inkomst äts arvodet upp av marginalskatten. För den som är yngre handlar det om trygghet: arvodet ger varken semester-, pensions- eller sjukförsäkringsgrundande inkomst.

"Detta begränsar urvalet av ledamöter, då de flesta yngre inte har råd att vara utan dessa skyddsnät."

Det gör villkoren till en fråga om återväxt. Vilka kommer att vilja, och ha råd att, sitta i svenska styrelser om tio år?

Mer ansvar, samma arvode

Flera beskriver ett uppdrag som har vuxit mer än ersättningen.

"På nio år har ansvaret och arbetsbördan ökat väsentligt, men arvodet marginellt."

Ersättningen påverkar också hur mycket tid ledamöterna kan lägga på uppdraget.

"Jag arbetar i styrelser för att det är roligt och stimulerande, men med en vettig ersättning så skulle man kunna lägga mer tid på sina styrelseuppdrag och därmed göra ett mycket bättre jobb." (utdrag)

När uppdraget kräver tid vid sidan av ett heltidsarbete krymper dessutom kretsen av möjliga ledamöter.

"Det är ofta uppdrag på deltid. Alla med rätt kompetens har inte möjlighet till det, då det kan störa anställning mm. Främst de med ett mera självstyrt liv kan ta uppdrag, t ex konsulter, egenföretagare m fl."

Även om fler ser det personliga ansvaret som positivt än negativt lyfter några en risk som sällan diskuteras: att en konkurs kan påverka kreditbetyget även för de andra bolag man sitter i, trots att man har agerat korrekt.

Kompetensen finns, men vägen in är trång

Matchningen av kandidater och uppdrag bedöms positivt av betydligt fler än negativt. Samtidigt svarar drygt var femte ”vet ej”, och i fritextsvaren beskriver flera en rekrytering som sker i slutna kretsar. 18 kommentarer handlar främst om kompetens, rekrytering och valberedning.

"Det är svårt att komma in i nya styrelser eftersom de enbart verkar välja in sådana som de känner till. Blir en inre marknad."

"Finns inga naturliga objektiva kanaler för att visa intresse för styrelseuppdrag som det finns för arbete i övrigt." (utdrag)

Flera efterlyser mer professionella valberedningar, inte minst i mindre och medelstora företag.

"Jag tror att fler professionella valberedningar skulle kunna göra bra skillnad för små / medelstora företag som letar kompetens och utveckling av styrelsearbetet och bolaget." (utdrag)

Kunskap efterfrågas, också utanför aktiebolagen

Hälften ser tillgången till fortbildning som positiv för styrelsearbetet. Här behövs en brasklapp: alla svarande är medlemmar och har redan tillgång till fortbildning genom Styrelseakademien. Men fritextsvaren pekar åt samma håll. Flera vill att alla som tar ett styrelseuppdrag ska ha en grundläggande utbildning, och att kunskapen hålls vid liv.

"Precis som vid övningskörning med ungdomar borde personer som ingår i en styrelse ha ett genomgått en 4 timmars kurs som visar ansvar, risker och basic know-how i styrelsearbete."

"Anser även att vidareutbildning eller uppfräschning är nödvändiga. Man glömmer fort!" (utdrag)

30 kommentarer beskriver hur olika styrelsearbetet ser ut i föreningar, stiftelser, bostadsrättsföreningar, kommunala bolag och startups. Behovet av kunskap gäller långt utanför de noterade bolagen.

Var fjärde vet inte

28 procent svarar ”vet ej” på hur den skattemässiga hanteringen påverkar. Det är den högsta andelen av alla faktorer. Det kan tyda på att reglerna är svåra att överblicka, också för erfarna ledamöter. Därför har vi samlat fakta om hur styrelsearvoden beskattas i dag och vad som har förändrats. [länk]

En fråga om företagens kompetensförsörjning

När erfarna ledamöter avstår uppdrag är det ytterst bolagen som går miste om kompetensen. Det gäller inte minst mindre och medelstora företag, där en extern ledamot kan betyda mycket för utveckling och tillväxt. Flera svarande gör själva den kopplingen.

"För mindre och medelstora bolag tror jag att ett återinförande av möjligheten att fakturera arvodet är den enskilt största positiva åtgärden möjlig."

Samma bild delas av Svenskt Näringsliv, som tillsammans med Styrelseakademien och Nasdaq har drivit frågan.

Det här gör vi nu

Styrelseakademien har drivit frågan sedan Högsta förvaltningsdomstolens dom 2017. Sedan dess beskattas styrelsearvoden som huvudregel som inkomst av tjänst hos ledamoten, även när arvodet faktureras via eget bolag. Vår linje är att det ska vara frivilligt att fakturera. Det handlar om att modernisera villkoren och göra uppdraget möjligt för fler, inte om att slippa skatt.

Frågan har fått allt större gehör. I september tillsatte regeringen en utredning. Den ska föreslå hur styrelsearvoden kan beskattas likvärdigt med andra arvoden för uppdrag av personlig karaktär, och samtidigt beakta företagens möjligheter att attrahera och behålla extern styrelsekompetens. Utredningen ska redovisas senast den 31 oktober 2027. Nu har vi aktuell statistik och medlemmarnas egna röster att bidra med i det arbetet.

Vår ambition är att fler företag ska kunna dra nytta av professionella, engagerade och kompetenta styrelser. Då behöver villkoren också göra det möjligt och attraktivt att ta ett styrelseuppdrag.

Om undersökningen

Styrelsesverige 2026 bygger på svar från omkring 1 000 personer med aktuella styrelseuppdrag och har tagits fram i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Frågan löd: ”Hur bedömer du att faktorerna nedan i nuläget påverkar förutsättningarna för ett professionellt och värdeskapande styrelsearbete i Sverige?” Skalan gick från 1 (bidrar mycket negativt) till 7 (bidrar mycket positivt). Samtliga svarande är medlemmar i Styrelseakademien och har därmed redan tillgång till bland annat ansvarsförsäkring och löpande fortbildning. Någon jämförelsegrupp av icke-medlemmar finns inte. Resultaten speglar hur redan engagerade och välinformerade ledamöter bedömer sin situation, inte hur det står till med svenskt styrelsearbete i stort. Citaten är ordagranna ur enkätens anonyma fritextsvar.

Läs mer