Katarina Lidén - Självreglering är snabbt och effektivt
Inom näringslivet finns en infrastruktur för självreglering som många inte känner till. Men någon hierarki är det inte tal om, säger Katarina Lidén, VD för Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.
En av den svenska självregleringens främsta fanbärare är Katarina Lidén, VD för Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Det är en paraplyorganisation som vakar över fem sakorgan: Aktiemarknadsnämnden, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Nämnden för svensk redovisningstillsyn, Aktiemarknadens självregleringskommitté (ASK) och Rådet för finansiell rapportering.
– Det är en slimmad och effektiv organisation utan detaljstyrning. Alla sakorganen arbetar självständigt, och på vårt kansli är vi bara tre personer, säger Katarina Lidén. Hon har haft sitt VD-jobb i nästan ett år nu, och om det är något hon brinner för så är det just självreglering.
– De svenska företagen, och därmed hela samhället, har god erfarenhet av det. Ett kvitto på det är att viss myndighetsutövning har delegerats till självreglering. Exempelvis arbetar Nämnden för svensk redovisningstillsyn på delegation från Finansinspektionen, vilket visar att de har förtroende för att branschen kan reglera sig själv. Sedan rapporterar vi så klart regelbundet hur det går, säger hon.
Experter bidrar med erfarenhet
En stor fördel med självreglering är att det är effektivt jämfört med lagstiftning. Det tar tid att skriva lagar och processa dem genom riksdagen, medan självreglering kan ske betydligt snabbare. Behöver reglerna justeras, går det också fortare än att ändra i lagar. En annan fördel är att vid självreglering kallas experter med praktisk erfarenhet från sakfrågorna som ska regleras.
– Det här arbetssättet innebär också att man får en förankring av reglerna i näringslivet, eftersom många är med och tar fram dem. Det ger i sin tur god efterlevnad bland dem som ska följa reglerna, samtidigt som det ger möjlighet att ställa höga krav på företagen, säger Katarina Lidén.
Det är Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden som utser ledamöterna i Kollegiet, med hjälp av en valberedning.
– Man skulle kunna tro att det är svårt att hitta rätt personer, men det är det inte. Det finns en kader av duktiga människor och många som vill ställa upp – även om det tar tid från det ordinarie arbetet, säger Katarina Lidén.
Två frågor präglar debatten
På senare år är det två frågor som har präglat den svenska bolagsdebatten. Den enda handlar om jämställdheten i styrelserna. Många minns säkert när dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg hotade med att lagstifta om fler kvinnor i börsbolagens styrelser i början av millenniet. Det blev ett ramaskri. Enligt Kollegiets senaste mätning har dock andelen kvinnor mätt i alla börsbolag nått 34,8 procent och i de stora börsbolagen 39,2 procent – vilket är nära målet på 40 procent för endera könet. Men Katarina Lidén är för sin del inte nöjd. – Det har tagit för lång tid och det finns mycket kvar att göra.
Fungerande värdepappersmarknad
Men den ökade andelen visar ändå att självreglering fungerar. Den andra frågan där debatten hettat till handlar om EU-kommissionens förslag om hållbara företag, vilket hotar den svenska bolagsstyrningsmodellen, som ju bygger på självreglering (läs mer om det på sidorna 8–9). Katarina Lidén anser att den svenska värdepappersmarknaden fungerar väl. Det finns en mycket aktiv marknad för börsintroduktioner, utvecklingen av de breda indexen på Stockholmsbörsen finns med i världstoppen och Sverige har fler och större noterade företag per capita än många andra länder. – Svensk bolagsstyrning är en framgångssaga, säger Katarina Lidén.
Tog ställning mot brister
Högst upp på Föreningen för god seds agenda står att aktivt främja den svenska bolagsstyrningsmodellen.
– Det första förslaget från EU-kommissionen om bolagsstyrning hade stora brister som vi inom föreningen tog tydlig ställning emot. Vi kommer att fortsätta arbetet för det vi tror på, fortsätter hon.
Katarina Lidén har själv uppdrag i två bolag inom försäkringsbolaget Euro Accident, samt i Loftahammars Golfklubb i Tjusts skärgård. Även om de är mycket olika varandra, har arbetet ändå en gemensam nämnare:
– Styrelsearbete ska ju alltid bedrivas professionellt, enligt liknande metodik och modeller. Sedan gäller det ju att ha tid för det man åtar sig. För min del räcker det här bra, säger hon.
Om Katarina Lidén
Katarina Lidén är ekonom i grunden, utbildad vid universitetet i München, därefter trainee hos en managementkonsult, följt av anställning på en investmentbank i New York. Hemkommen till Sverige arbetade hon på finansdepartementet i fyra år, innan hon gick till Stockholmsbörsen för att sedan rekryteras till Swedsec Licensiering. Sedan januari 2021 är hon VD på Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Värdepapper är den röda tråden, men hon har även under 15 år haft styrelseuppdrag i försäkringsbolag inom LRF och nu Euro Accident. Gillar sport. Har spelat fotboll i AIK. Numera är det skidåkning, golf och tennis som gäller.
Bästa Styrelseråden
Nära och gott samarbete mellan VD och ordförande är A och O.
Välj in ledamöter med rätt kompetens för verksamheten och den fas som företaget befinner sig i.
Glöm inte gruppdynamiken. Fungerar inte samarbetet på det sociala planet uppstår ingen effektivitet.