Per Westerberg - En minister med ordförandeklubba

Det blev ett känt ansikte som tog över ordförandeskapet i Styrelse Akademien efter Lars-Erik Forsgårdh. Senast Per Westerberg sågs svinga en klubba var i riksdagen, som talman. Det var kraft i de klubbslagen och talmanskapet varade i två mandatperioder.

Det har gått ett och ett halvt år nu sedan Alliansen förlorade valet och socialdemokraten Urban Ahlin tog över som talman. Per Westerberg beskriver tiden därefter som något av ett uppvaknande. Han ville omedelbart tillbaka till näringslivet och styrelserummen, men det tog längre tid än han trodde.

– Under min tid som talman har jag inte haft några uppdrag, inte ens i egna familjeägda företag. Så nu får jag börja om, säger han.

Avstod styrelseuppdrag

Under 90-talets borgerliga Carl Bildt ledda regering hade Per Westerberg posten som näringsminister, och även då avstod han från styrelseuppdrag i det privata näringslivet.

Men ingen kan säga att han inte är erfaren. Sitt första styrelseuppdrag fick han redan 1974 i AB Karl W Olsson. Då var han bara 25 år gammal. Men mycket var annorlunda då. Styrelsearbetet var inte lika professionellt som i dag och företaget ägdes av Per Westerbergs familj. Han minns inte om han bidrog med något, men han lärde sig hur viktigt det är att hålla företagets affärsidé levande. Vid ett teknikskifte hade företaget att välja på att läggas ner eller flytta tillverkningen till ett billigare land samtidigt som man behöll funktioner som marknadsföring och ekonomi i Sverige. Det gav insikter om att styrelsen måste kunna se var företaget tjänar sina pengar.

En av Per Westerbergs första anställningar var på Scania i Södertälje. – Där jobbade jag bland annat med Scanias koncernbokslut. Mycket lärorikt. Tack vare de kunskaper jag fick då kunde jag som näringsminister plåga VD:ar i statliga bolag med svåra frågor. Som vad är den där investeringen egentligen värd?

Sverige föregångsland

Över tiden har styrelsearbetet i Sverige genomgått stora förändringar. Med sitt perspektiv kan Per Westerberg se att Sverige är ett föregångsland och att Svensk Kod för Bolagsstyrning har bidragit till att styrelserna har utvecklats till att bli mer aktiva och professionella än förr.

– Men det finns mycket mer att göra. Styrelserna behöver bli mer heterogena och jag tror att arbetet skulle effektiviseras om fler frågor hanterades i utskott. Han nämner arvodesutskott som ett exempel. Många företag tillämpar redan det, men fler borde göra det. Det skulle underlätta för ordföranden, menar han. – Den styrelseordförande som inte är duktig på att förhandla arvode med VD, kan då ta hjälp av utskottet och luta sig mot dess utredning och förslag, säger Per Westerberg.

När det gäller mångfald i styrelser är han en tillskyndare. – Bråket i SCA skulle nog inte ha inträffat om styrelsen hade varit mer heterogen i sin sammansättning. Som politiker har Per Westerberg suttit i många utredningar som tangerar styrelsearbete. Inte bara till form, utan också till innehåll. Under 80- och 90-talen var han ledamot i ett antal politiska utredningar, bland annat en ägarutredning och en börsetisk utredning.

– Där la vi fram en rad förslag som syftade till att modernisera börshandeln, men vi mötte hårt motstånd från branschen själv. Det var till exempel svårt att fastslå vem som skulle betecknas som insider och var gränserna går i ekonomisk-etiska sammanhang. Än i dag ser vi ju hur medierna får mängder av tips. Jag tänker bland annat på Wikileaks och alla artiklar om Panamaskandalen.

Gillar små och medelstora företag

Även om han som anställd, minister och riksdagsledamot har arbetat för och i storföretag, är det inom de små och medelstora företagen han mest har rört sig, och det är där han trivs. Det är där tillväxtkraften finns. Han talar sig varm för vikten av att låta innovationsföretag frodas och menar att just där kan ett effektivt styrelsearbete vara extra värdefullt.

– När idén till en verksamhet väl är kläckt och man har konstaterat att det finns en bärande affärsidé, då gäller det att komma till en produkt, bygga ett företag och föra ut produkterna på exportmarknaden. Där kan styrelsen bidra på olika sätt i olika utvecklingsskeden. Då behövs en annan typ av styrelse än i etablerade företag.

I vilket fall handlar styrelsearbetet om att hitta balansen mellan att erbjuda företagsledningen motstånd och samtidigt ge den frihet. Styrelsen ska vara en speaking partner och ha förmågan att lägga kraft bakom orden när den anser att något håller på att gå fel.

– Min fru, som är psykiatriker, brukar säga att politiker och skådespelare ofta uppvisar vissa psykopatiska drag. Det samma tror jag man kan säga om duktiga företagsledare. Då måste styrelsen komplettera och balansera.

Har drag av folkrörelse

Per Westerberg ser på sitt uppdrag som ordförande i Styrelse Akademien med stor ödmjukhet. Det är något nytt, men han känner sig ändå hemma. Det blir ett återknytande till hans tidigare verksamhet. Den första tiden tänker han använda till att lära in organisationen, som han tack vare de många medlemmarna anser har ett drag av folkrörelse.

– Sverige är ett organisations och förenings land, det kan ligga bakom framgången. Kraften i arbetet med koden, det internationella arbetet i ecoDa, utbildningarna, och detta torg med tänkbara styrelseledamöter ger stora fördelar.

Det är viktigt att sprida budskapet om vad en extern styrelseordförande kan göra för ett mindre företag. Per Westerberg har själv suttit i exempelvis lokala bankstyrelser och lärt känna företag den vägen. Ibland har det kliat i fingrarna när det har varit tydligt att ett litet företag står på tröskeln till framgång bara någon utifrån kom och gav den rätta puffen.

Per Westerberg konstaterar att hans egen bakgrund, politikerns, inte är så vanlig i styrelser. Det väcker hans förvåning. Med några undantag (Göran Persson, som under en period var ordförande i Sveaskog, och Göran Hägglund, som nyss blivit ordförande i börsnoterade Feelgood), lyser politiker med sin frånvaro i styrelserummen.

Tar inte tillvara på kompetens

– Jag tycker att det är konstigt. Här har vi en grupp människor som har bred kunskap, stora kontaktnät, och en djup inblick i samhällsutvecklingen. Ute i Europa är det vanligare att denna kompetens tas tillvara och avgångna politiker erbjuds poster i företagsstyrelser. I Sverige talar man om karantäntid på två till fem år. Där är attityden en annan. Orsaken till det svenska motståndet är kulturellt, det handlar om rädsla att bryta en kod, tror Per Westerberg. Troligen samma motstånd som gör att mångfalden i styrelser över huvud taget utvecklas ganska långsamt, oavsett om man med mångfald menar kvinnor, utrikesfödda eller politiker.

Det här är Per Westerberg

• Moderat politiker. Riksdagens talman 2006–2014. Näringsminister i Carl Bildts regering på 90-talet. Senare Moderaternas talesman i migration och socialförsäkringsfrågor. Har varit ordförande och ledamot i en rad riksdagsutskott, bland annat näringsutskottet och miljö och jordbruksutskottet. Därutöver en mycket lång rad politiska uppdrag.

• Kallades i medierna för riksdagens rikaste ledamot, vilket han säger var långt från verkligheten.

• Bor i Nyköping och är gift med psykiatriker Ylwa Westerberg.

• Född 1951 och folkpensionär från och med augusti 2016. Har inga planer på att dra sig tillbaka. ”Jag ska jobba tills jag dör”.

Nuvarande uppdrag

• Ordförande i Styrelse Akademien Sverige

• Ordförande i AB Vaktslottet (familjeägt fastighetsbolag)

• Ledamot i Aktiespararna

• Ledamot i Infranord (tidigare Banverket produktion)

• Ledamot i FHW Fastigheter

• Ledamot i EHFF (stiftelse knuten till Handelshögskolan i Stockholm)

Utsedd av regeringen till

• Ledamot i Siun, Statens inspektion för underrättelseinhämtning

• Ledamot i rådgivande nämnden vid ISP, Inspektionen för strategiska produkter (försvarsexport)